Rädd

Vilken härlig dag det har varit. 

Sovmorgon. Lite fix i trädgården. Lilla familjen Wisth kom förbi på en kaffe. Malva stannade kvar och fick bada i sin lilla pool med Emma. 

Hon var så lycklig. 

Sen var vi på kalas och firade mamma som fyllde år i går. 

Och sen tog syrran, Paulina, och jag en löprunda. 

5 km i behagligt prattempo. 

Nu ikväll har jag suttit på altanen och softat. Gjort min mindfulnessläxa. 

Kollat på tv, David Batra, och skrattat så tårarna spurtade. 

Nu har jag precis sett Prison Break. Så jävla bra. Älskar den serien. 

Måste hitta nån bra serie att kolla på när jag ligger på sjukhus. Och tiden efter. Kommer bli mycket ryggläge och en hel del dötid. 

Fan jag är så nervös för operationen. Rädd. Bara jag tänker på det börjar mitt hjärta slå snabbt. 

Tur att det är fullt upp dagarna som kommer nu innan så att jag inte hinner tänka så mycket. 

Emma är nog lite nervös. Hon har pratat en hel del med mig om operationen. 

Micke ska komma upp dagen efter op. Egentligen hade vi inte tänkt att Emma skulle följa med men hon ville gärna det så då får hon självklart det. 

Hon får gå tidigare från skolan och sen åker dom till mig. 

Kanske kommer bli läskigt för henne men samtidigt så är det ju så verkligheten är. Och bra om hon ser att det inte är något att vara rädd för. Att jag faktiskt mår bra. 

För jag kommer må bra. Allt kommer bli bättre. 

Imorgon ska jag ställa klockan och dra till gymmet innan Micke åker och jobbar. 

Sen blir det trädgårdsfix och lite annat. 

Emma ska leka med en kompis som oxå ska sova över. 

Nu ska jag och Prins T gå och lägga oss. 

En jobbig jävel det där som bråkar med mig precis hela tiden. 

Jag hatar honom men blir tyvärr inte av med honom. Tinnitus...enormt påfrestande. Aldrig tyst. Aldrig någonsin. Ständigt oljud. 

Jag måste försöka lära mig leva med det. Lära mig att "stänga av"...

Nu ska jag försöka ignorera eländet och somna. 

Natti