Idag är jag svag. Tvä nätter utan sömn och så en smärta som äter upp mig gör mig helt matt. Jag känner mig frusen( fryser så jag verkligen skakar) och är allmänt dassig. Hade jag inte varit galet kissnödig så hade jag inte ens gått upp. Men sen när jag ändå var uppe gjorde jag iaf kaffe och flyttade mig in till soffan.
Alla måsten, innan jul, knackar på dörren men jag tänker inte öppna. Jag tänker ligga på soffan så länge jag behöver. Idag är smärtan starkare än jag. Jag får bara härda ut. Kanske känns det bättre om en timme. Eller så känns allt förhoppningsvis bättre i morgon. Det är en av alla bra saker med livet. Det kommer alltid en ny dag. Det är oftast det jag försöker fokusera på när det känns hopplöst, att imorgon är annan dag.
Jag har skrivit i mina vårdkontakter till ÖNH om smärtan och gegget vid skruven. Får se om dom ringer upp snart.
Igår hade jag läkarsamtal. Dels från smärtenheten och även Linköping.
Jag har tider jag ska gå på smärtenheten i januari. Och sen ska jag få min hörapparat o vänja mig vid den. Och sen slutet av feb/början av mars ska jag börja gå en 10 v behandling i Västervik. Blir ungefär ett besök i veckan under dessa veckor. Ibland inget men då kanske två dagar veckan därpå. Ska ev få börja äta Saroten igen. Dom skulle kolla vidare på detta bara och tänka igenom dos osv.
ÖNH i Linköping sa att dom nu lämnar över mitt ärende helt till neurokirurgen. Ska få en samtalstid med neruro inför en ev åtgärd av ansiktsnerven.
Igår var det ju Emmas födelsedag. Micke kom hem med blommor. Det får jag alltid när Emma fyller år. Ett tack för att hon föddes, att jag gav honom en dotter. Fint ❤️
Emma ville äta Thai så det åkte vi och gjorde. Hon testade även sushi men det var inte nån stor favorit. Bara den med lax och ris. Men bra att hon vågar prova.
Nu ska jag försöka blunda en stund...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar