Jag har fått diagnosen Ménières.

Det är en sjukdom som har tagit över mitt liv.
Yrsel, kräkningar, dålig balans, ostadig, dropattacks, hörselförlust och tinnitus.
En diagnos som är svår att acceptera, en sjukdom smärtsam att hantera och ett handikapp jag måste lära mig att leva med.
Den här bloggen handlar om min vardag och mitt liv med Mr Ménières, Herr Kräk och Prins Tinnitus.

tisdag 28 februari 2017

Kräksjuka

La mig för att lyssna på en ljudbok när Emma vaknar och säger att hon har ont i magen. 
Frågar om hon mår illa
Ja säger hon
Jag hinner precis hämta ett spann sen kom spyan. 
Blääää

Så ja, istället för ljudbok får jag ligga o lyssna efter kräkning istället. 
Allvarligt...vad händer? Emma åker på alla sjukdomar inom loppet av några veckor. 
Halsfluss, influensa och nu kräksjuka. 

Måtte det gå över snabbt. Ber till Gud att det går över direkt. Att det bara var en kräkning. 
Be en bön kan man ju alltid göra men frågan är om någon hör den...


Ljudbok

Äntligen har jag laddat hem en app så jag kan lyssna på ljudbok. 
Det var faktiskt Emmas idé. Hon har haft svårt att kunna somna ett tag och föreslog själv att ljudbok kanske kunde vara bra att lyssna på innan man somnar. Laddade hem appen för hennes skull men nu har jag själv insett att det är ju som gjort för mig. Jag störs enormt mycket av tinnitus. Har svårt att fokusera och koncentrera mig när jag ska läsa själv. Blir snabbt trött och orkar inte läsa nån längre stund. 
Ligger ofta vaken länge och bara stirrar i taket och får panik över att inte kunna somna. 
Ljudbok får mig att koppla av. Och att förtränga suset o bruset i örat. 

Nu ska jag lyssna tills jag somnar



Utmattad

Känns som att min kropp på nåt vis sagt stopp. 
Är matt, trött, ont i magen, illamående , ingen ork alls. 
Idag har jag mest bara legat. 
Vaknade yr i natt/tidigt i morse. 
Sov bort hela förmiddagen. 

Var uppe en stund när Patric kom på en kaffe. 
La mig igen. Nu har jag lagat middag och ätit men vill bara sova igen. 
Fryser och känner mig allmänt bläää. 

Jag tror jag lägger mig på soffan. Äter en semla dagen till ära ( fettisdagen) och bara softar. 

Imorgon är en annan dag. Hoppas på mer energi. 

Emma har studiedag imorgon. Men hon blir inte ledig för det. Icke sa nicke. Vi ska rensa och städa. 

Ha en bra kväll 

måndag 27 februari 2017

Mindfulness

Idag har jag varit på Mindfulnesskurs. Är en träff en gång i veckan i 12 veckor. 
Var nästan att jag tänkte strunta att gå dit idag. 
Har mått sjukt dåligt sen i lördags natt. 
Vi hade en överraskningsfest för Matte i Sthlm som fyllde 50. 
Han trodde det skulle vara en middag hemma med ca 16 pers. 
Det kom gäster. Vi skålade med bubbel och åt lite snittar. Sen kom limousiner och hämtade upp oss. Körde oss till Golden Hits. 
Där väntade nästan 30 pers till. Matte var så sjukt förvånad. Men väldigt glad. 

Sen väntade Rockshow och trerätters middag. Och en väldigt rolig kväll. 


Matte fick en snygg hatt på och brillor med värsta polisongerna. Haha 






Fantastiska Matte o Lotta


På natten när vi kom hem hann jag inte mer än lägga mig förrän jag började kräkas. Sen höll jag på. En gång i halvtimmen hela natten. Och hela söndagen. Fick inte i mig nåt att äta eller dricka. Allt kom upp innan jag knappt hunnit svälja. 

Vid 14 tiden började Micke köra oss hemåt. Jag fortsatte kräkas i bilen. I en påse. Kände mig extremt trasig. 
Vi kom hem. Jag la mig på soffan. Trodde det var över men näpp. Kräktes sista gången igår vid 22.30
Somnade iallafall och har sovit hela natten. Trodde jag skulle vakna pigg. 
Men icke sa nicke. Fortsatte kräkas i morse och fick extremt ont i huvudet. 
Fick inte ner huvudvärkstabletter. Dom kom upp igen. 
Tog en dusch och duschade i iskallt vatten. Somnade om nån timme. Gick upp och försökte tvinga i mig två smörgåsrån. Var liksom tvungen att bli pigg. Skulle med en buss till Mindfulness kursen. Tänkte skita i det men ville inte missa första gången. 
Trodde jag skulle dö på bussen. 
Kallsvettades och kände mig yr.
Hade ju inte ätit mer än två smörgåsrån sen kl 20 på lördagskvällen. 

Men jag klarade det och kursen var över förväntan. 
Blev lite ledsen några gånger. Är mycket saker som kommer upp till ytan. Och det är skönt att vara i grupp där man inte behöver ha en fasad. 
Men det är oxå jobbigt. 
Jag är helt slut nu. Och tung i huvudet. 
Men jag ser redan fram emot nästa vecka då vi ska ses igen. Har fått en bok. En läxa/övningar som ska göra 

Det är en hel del annat som händer i mitt liv nu. Jag mår inte alls bra. 
Vet inte vilket håll jag ska gå eller hur jag ska hantera allt. 
Men som en vän sa: Nu kan allt bara bli bättre. 
Jag hoppas det. 

Nu ikväll blev jag ledsen. Fick veta att någon som alltid betytt mycket för mig är sjuk. Det gjorde ont. 

Så himla många som är sjuka och inte mår bra runt mig nu. 
Fan, varför kan inte allt bara bli bra snart. 

Patric och Malva var här förut. Mysigt att träffa dom. Ser fram emot torsdag när Malva ska sova här. 

Nu ska jag kolla tv en stund. Sen sova. 

lördag 25 februari 2017

Cirkus Forslund

Har precis vaknat. Sitter och väntar på att mitt kaffe ska bli klart. Är på ett av mina favoritställen, Villa Forslund. 
Eller kanske Cirkus Forslund. 


Lagom kaosigt och rörigt här men så mycket värme ,kärlek och vänlighet. 
Här kan jag vara mig säljv. Alltid. Arg ,ledsen ,glad ,full ,nykter, sjuk, asgarva ,gråta...
Underbart. 
Det här huset och den här familjen har en stor plats i mitt hjärta. Här trivs jag. Så långt borta men ändå så "hemma" för mig.  
Lotta är min syster , mamma, vän, terapeut, läkare, mentor...my soulmate. 
Vi är så olika men ändå så lika. 

Det är så fint här hemma oxå. Lotta e grym på inredning. 
Älskar att gå runt att titta på allt fint här hemma. 



Som en butik. Och jag vill köpa allt 😅

Tyvärr vaknade jag yr inatt. Så nu sitter jag lite lätt illamående och med huvudvärk. 
 Var lite gungig när vi kom fram igår oxå. Blir tyvärr det när jag har åkt bil. 

Men har kurerat mig med allt möjligt så nu kan den här dagen bara bli bättre. Förhoppningsvis fantastisk. 

Igår kväll åt vi middag sen drog männen och barnen iväg och kollade på en innebandymatch och Lotta och jag gick hem till en vän till henne. 
Lite bubbel och babbel. En soft skön kväll. 

Har precis pratat med Emma. Hon har det bra hos moster Amanda och Kim. 
Och ikväll ska hon sova hos Patric och Tilda. 
Tror inte hon saknar oss särskilt mycket. 

Vi saknar henne men ikväll ska vi på en överraskningsfest och det kommer bli fantastiskt kul. 

"All in tonight like a rockstar "

fredag 24 februari 2017

Fredagsmys

Nu är det slut på veckan det är dax för fredagsmyyyyys....

Helg igen. Allvarligt, hur snabbt går veckorna? Hinner knappt med. Var så mycket jag skulle göra denna veckan. Har hunnit med en hel del men inte det jag skulle haha 

Igår var Emma och jag på bio. På Vaiana. Så himla bra. 
Emma blev inspirerad och ville dansa hula hula när vi kom hem. 

Vi färgade topparna/längderna rosa på Emma igår. 
Blev inte så rosa som Emma hade hoppats. Men lite syns det iaf. 

Någon tipsade om att bleka håret innan så syns det rosa mer. Men nja. Hon är bara 8 år. Vill inte börja med sånt än. 
Och den här färgen går ut efter 2-3 tvättar. Det är precis lagom. 
För snart är det nån annan färg hon vill ha i håret 😅

Nu har jag precis ätit frukost efter att ha varit ute och sprungit 5 km. 

Idag var det riktigt segt att ta sig ut. Jag var trött och det var kallt. 
Men skön luft att springa i när jag väl kom ut. Men det var tungt. Benen kändes som bly. Det gick inte snabbt men jag sprang 5km iaf. 

Nu ska jag packa. Jag ska iväg på trevligheter. Och jag vet att det kommer bli en fantastisk rolig helg. 

Jag behöver det. Behöver få skratta. Tänka på annat. Går runt med en klump i magen. Nervös. Orolig. Ledsen. 


Ha en trevlig helg. Det ska jag ha!

onsdag 22 februari 2017

Lev i nuet



Sedan jag cyklade omkull för 5 månader sedan har jag haft lite ångest. Dödsångest. 
Rädd att ramla riktigt illa. Att jag ska dö. 

Ibland påminner jag mig själv om att leva här och nu. Leva idag för man vet aldrig vad som händer imorgon. 

Idag blev jag ännu en gång påmind om det när jag fick veta att en vän är sjuk. 
Jag blir rädd. Rädd över hur snabbt livet kan vända. 

Jag blir arg och ledsen på mig själv över att jag inte tar vara på livet mer. Att jag inte njuter mer. 
Att jag inte är mer rädd om mig själv. 

Idag cyklade jag för första gången sedan jag cyklade omkull. Dock ingen cykelhjälm. Så himla korkat egentligen. Jag vet ju att jag har cyklat omkull och slog i huvudet rejält. 
Jag ska verkligen köpa en hjälm. Hur fånig jag än känner mig med den på så kan den faktiskt rädda mitt liv om jag cyklar omkull igen. 

Idag har jag funderat mycket på min operation. 
Jag är så rädd. Rädd för alla komplikationer som kan bli. 
Rädd att aldrig mer vakna. Eller att vakna och inte kunna gå eller prata. 
Blir lipig bara jag tänker på det. 
Men det kommer gå bra. Det måste gå bra. 
Jag kommer bli bra. Jag kommer slippa ramla och slå mig. Jag kommer bli pigga Malin igen. Full med energi. 
Jag vill inte vara sjuk mer. 
Jag vill leva och må bra. 
Jag vill se mina barn och mitt barnbarn växa upp. Finnas där för dom. 

Tror faktiskt  jag har lite dödsångest nu ikväll. 
Kanske för att jag vet att det nu är en vecka sedan jag ramlade...det borde snart vara dax igen. 
Frågan är...när, var och hur?
Att aldrig veta...DET är kraftig ångest. 

Nu tar jag mig ett glas rött, lite chips och några ölkorvar. Bara för att jag vill och kan. 
Och dessutom är det lillördag. 



Idag besökte jag äntligen gymmet. Var ett tag sedan. 
Emma och Micke var på stadsbiblioteket på skattjakt. Emma vann en bok. Hon var superlycklig.  
Sen åt vi på McD med min bonusfarmor o farfar. 

Och så har vi träffat Patric , Tilda och gosiga lilla Malva en stund. 
Nu är hon pigg igen så nästa vecka gör vi ett nytt försök med övernattning. ❤️

Imorgon ska jag ut och springa sen ska jag och Emma på bio. Sportlovsmys. 

Nu är det inte långt kvar till helg. Längtar...


Skatteverket

Jag har börjat se ett mönster. När tinnitusen stegrar. Alltså ökar till max. När det bli olidlig och det knappt går att höra något annat än bruset o suset. Då är det dax. Yrsel och dropattack lurar runt hörnet. 

Inatt var det yrselattack igen. 45 min i virvelvinden. 
Inte så länge tänker kanske ni. 
Men jo. Testa att sitta fastspänd 45 min i virvelvinden. En karusell där just din vagn du sitter i får extra mycket snurr 
Som när man är på marknad och dom som sköter karusellen går och puttar på vagnen hela tiden så det snurrar lite till. 
Då är det iof sig kul. När det snurrar extra nån minut. Men i 45 min. Utan uppehåll. 
Det är panik. Det är dödskänsla. 

Men det kunde varit värre. Finns dom det snurrar för i flera timmar. 

Inatt när jag låg vaken låg jag och tänkte på min vän jag fikade med igår. Visst är det skönt att ha vänner man kan vara sig själv helt och hållet med. Som man kan prata om allt med. 

Jag har vänner som finns där för mig...alltid. Trots att jag just nu är väldigt dålig på att höra av mig. Dålig på att ses. Dålig på att prata i telefon för jag blir disträ och ofokuserad. 
Men dom förstår. Dom finns kvar ändå. Ni vet vilka ni är. Allt nere från skåneland och uppåt i landet ❤️


Igår blev min vän arg på mig för att jag inte säger hur jag mår eller hur det är. Att hon istället läser här vad som händer. Men...det är nog lite så jag är. Jag säger nog tyvärr alltid att det är ok. ( men dom som verkligen känner mig ser igenom det där nu )

Jag vill inte vara sjuk. Jag vill inte alltid prata sjukdomar. Att jag har ramlat. Att jag är yr. Det är tyvärr min vardag och det suger tillräckligt som det är. Jag behöver inte prata om det eller bli påmind om det hela tiden. 
Att prata sjukdomar är såååå trist. 
Jag skriver av mig här. Det är här jag ventilerar. 
Det är här jag spyr galla och gnäller av mig. 


Nu sitter jag här och får knappt i mig morgonkaffet. Men tänker ändå snart försöka ta mig till gymmet. Balansträning. 

Har pratat med Skatteverket i telefon. Pratade med en mycket snäll och vettig människa. Hon gav mig väldigt bra tips och talade om vad jag kan/ska göra.  Det leder dock till mer telefonsamtal. Men hoppas ändå allt med min pappas bouppteckning snart kan lösa sig. 

Nähe, dax att ge mig ut snart. Blåser och är svinkallt. Men tror det kan göra mig gott med ett gymbesök och frisk luft. 

Behöver lite energi. 



tisdag 21 februari 2017

Sportlov

Nu har Emma sportlov så då passade vi på att åka till Leos lekland. Inte mitt favoritställe. 
För mycket liv och stim. Svinkallt ?!! i lokalen. Satt och frös hela tiden. 
Men men...det är bara att bita ihop och låta henne leka av sig en stund. 
Mamma och kusin Meja var oxå med. 


Efteråt var jag helt slut i huvudet. Vi hade tänkt åka till Eko en runda men jag orkade inte. Huvudet var kaos efter Leos. Jag var helt slut. Både Emma o jag vilade en stund. 

Sen tittade Patric förbi på en kaffe. Han hade varit hos läkaren. Yr även han. Ber verkligen till Gud att han inte drabbats av det jag har. Kan ju vara ärftligt. 
Dom trodde dock det vad kristallsjukan. 
Hoppas innerligt att det "bara" är det. 

Min läkare i Linköping ringde även idag. Han hörde väl att jag var uppgiven och ledsen igår så han ringde för att berätta att dom skulle ha ett möte redan idag om mig och operationen. 
Snällt att han hörde av sig. 

Igår kväll låg jag, tyvärr, och googlade lite på ingreppet dom ska göra. 
Så korkat av mig. Jag blir ju så nervös och rädd. 
Men samtidigt så vill jag ju veta...
Sov väldigt dåligt inatt. 
När klockan ringde imorse var jag mer död än levande. 
Men...jag tog mig upp och tog en liten löprunda innan frukost. 

Nu ikväll har jag varit på Modehuset och fikat med en vän. 

Jag är sjukt dålig på att träffa vänner och umgås med någon nu för tiden. Vill men har inte orken att ta tag i något.
Tur att somliga drar med mig ut på saker ibland. Annars skulle jag väl tappa kontakten med alla. 

Imorgon bitti skulle jag varit hos kuratorn. Men hon är sjuk. Blev inställt. 
Typiskt. Hade verkligen behövt prata nu. Prata, älta, gråta...
Men jag får ta sovmorgon istället. 
Ta frukost framför tvn med Emma.

Sen ska hon och Micke på skattjakt på bibblan. Nån sportlovsaktivitet. 
Och så ska vi hämta min bonusfarmor o farfar och åka och käka med dom. 

Vi ska även hem till Patric och Tilda en runda. Och få lite Malvagos. 
Farmors lilla hjärta var lite piggare idag. 
Skönt ❤️

Nu ligger jag på soffan. Eftersom jag sov dåligt inatt är jag väldigt trött 
Bruset i örat är störande så det är inte kul att kolla tv heller. 

Jag tror jag går och lägger mig. 


måndag 20 februari 2017

Operation

Idag ringde läkaren från Linköping. Operationen blir i mars eller april. 
Kirurgteamet i Linköping kommer att kalla mig på ett möte för information om operationen. Då får jag även dag och tid då op ska ske. 

När jag hade lagt på började jag skaka i hela kroppen och tårarna sprutade. 
Jag vill ju detta. Vill att allt ska bli bra. Vill börja leva igen. Men jag är så rädd. 
Orolig för komplikationer. Panikkänsla i bröstet. 

Det blev inte att vi lånade Malva idag. Lilla skruttan är sjuk. Feber och hängig. Jag var där en runda förut och hon såg verkligen inte pigg ut. 

Jag har städat och plockat lite idag. Försökt sysselsätta mig för att inte tänka så mycket. 

Emma har lekt med en kompis. 
Jag har tagit en lång pw nu ikväll. 
Tröstätit smörgåstårta så jag mår illa. 

Jag känner mig ledsen på nåt vis. 
Känns som att senaste året varit sjukt kaosigt. 
Jag vill bara ha lugn och ro nu. 

Ringde även Skatteverket idag men den handläggaren jag skulle prata med var tillbaka imorgon. 

Imorgon ska jag med Emma till Leos. 
Mamma o kusin Meja ska med. 

Imorgon kväll ska jag iväg och träffa en vän. 

Ska ut och springa imorgon bitti. 
Löpningen är min terapi...

Bouppteckning

Alltså , på riktigt. Eller "serr" som dom säger i Skam. Hur i h-vete kan man bli skyldig att göra en bouppteckning åt någon man man knappt känner bara för att han är ens biologiska förälder?

Min riktiga pappa dog förra året. I april blir det ett år sedan. Jag fick dock veta det i maj. En månad senare. 
Varför? Jo därför att dom hade försökt få tag på hans fru för att berätta det. Men hans fru var väl i en annan värld nånstans, high on drugs, och sket i vilket. 


Jag fick styra med begravning. Hade det riktigt kämpigt för att kunna lösa det, få reda på vad han hade på banken osv för att kunna betala begravning mm, eftersom han var gift. 
Jag står med i dödsboet eftersom jag var hans dotter men hans fru går först så det är bara till henne man lämnar ut uppgifter. 

Hans fru sket i allt. Jag styrde med begravningen, hon kom inte dit, ringde bara några dagar innan för att fråga om det fanns några pengar att ärva. Idiot!

Begravningen blev jättefin. Och även om han inte stod mig nära var han ändå min pappa och det gjorde och gör fortfarande ont att han valde bort mig ur sitt liv. Att han valde droger framför mig. 

Jag sa upp hans lägenhet, försäkringar mm Styrde med hemtjänst osv. Många samtal i telefon. Osv osv osv. 

Sen kom ett brev från Skatteverket att en bouppteckning måste göras. Jag ringde dit och förklarade att jag inte kan göra den. Dels för att jag får inte ut någon info om pengar osv ( är bara hans fru som får ) och sen den störst anledningen, jag ville inte. Jag orkar inte ta tag i det och jag tycker inte att det ska ligga på mig heller. 
Det kan omöjligt vara mitt ansvar att ta tag i det. 
Han på skattemyndigheten som jag pratade med då gjorde en notis om detta. Men rekommenderade mig att ta kontakt med soc eftersom min pappa inte hade några tillgångar ( det är iaf vad jag trodde med tanke på det liv han har levt )
Jag tog kontakt med soc och dom skulle istället göra nån form av bouppteckning. Dödsboanmälan tror jag det heter. Jag skickade in dom få uppgifter jag hade och började pusta ut. Äntligen. Nu kunde jag lägga detta bakom mig. 

Åh Nää.

2 månader senare, i början av dec, ringer dom upp. Han hade för mycket pengar på banken för att dom skulle kunna hjälpa mig/ honom. En riktigt bouppteckning måste göras. Jag fick dock inte veta hur mkt han hade. Det får bara hans fru veta. 
Jag förklarade för henne på soc att jag skiter i detta nu. Att jag avsäger mig allt som handlar om min pappa o hans bouppteckning. Dom får kontakta hans fru. 
Hon på soc var vänlig och förstående. Skulle skicka allt vidare till Skatteverket och förklara situationen. 

Lugnt igen i två månader. 
Men det var lugnet före stormen. 
Nu har jag, JAG, fått vite på 10.000 kr om jag inte gör bouppteckningen. 

Vad i helvete??!!

Hur kan jag få det? Han var min biologiska pappa. Men ingen jag växt upp med. Ingen jag haft nån vidare kontakt med. 
Och...han var gift. 

Jag, som inte få ut någon info eller några uppgifter, får vite om jag inte gör en bouppteckning. 

Allvarligt. Vad är det frågan om?

Snacka om moment 22. 

Sverige är bra på många sätt men ibland undrar jag vad dom har för konstiga reglerar o lagar. Sjukt ju!!!


Så ja. Det blir väl antagligen några timmar i telefon idag. Jag orkar inte. 

Är redan uppstressad och mår dåligt. 

Idag ska läkaren från Linköping ringa och jag är galet nervös. 

Vaknade och mådde piss. Rent psykiskt. Ledsen och arg. Gav mig ut och sprang. 5 km innan frukost. När jag kom hem var kaffet upphällt och frukosten framme. 

Nu mår jag bättre men...är ändå uppgiven. 

Ska låna Malva idag. Hon ska sova här inatt. Det kommer iaf ge mig massa energi. 
Älskare lilla flickebarn. 


Igår firade vi att hon fyller 1 år. 









Farmor lilla prinsessa ❤️

lördag 18 februari 2017

Obeskrivlig kärlek

För ett år sedan hade jag aldrig trott att jag kunde älska någon så mycket som jag älskar mina egna barn. Nu vet jag bättre. Mitt älskade lilla barnbarn har fångat mitt hjärta och kärleken är obeskrivlig. 
Denna underbara lilla prinsessa fyller 1 år idag. 



Och idag, på sin födelsedag, tog hon sina första steg. Så underbart att se. 
Hon försökte och försökte. Några stapplande steg. Benen var som spagetti. Men...snart kommer hon springa. Nu går det undan ❤️

Imorgon ska hon ha kalas och vi ska fira henne rejält. 
På måndag ska vi låna henne för övernattning. Längtar 😍

Ikväll är det soffhäng, ett glas rött och mello som gäller här hemma. 

Jag var ute och sprang en runda förut. Emma cyklade brevid och hejade på. 
Just nu är springa mitt sätt att varva ner. Att bli av med negativ energi. Att tänka på nåt annat än sjukdomen. 
Just nu är det mycket sjukdom för mig. 
Jag är så trött på det. Så less. 
Jag vill inte vara sjuk. Orkar inte vara yr och kräkas. Orkar inte ramla och alltid ha ont nånstans. 

Orkar inte vara gungig. Som nu ikväll när vi skulle äta. Jag var så gungig så det kändes som att vi satt på en båt. Det gör att jag mår illa och har svårt att njuta av maten. 

Och denna tinnitus. Det är så otroligt jobbigt. 
Detta ständiga brus. 
Jag märker att jag har börjat höra ännu sämre. Är så svårt att fokusera på något annat än det störande ljudet i mitt sjuka öra. 
Har svårt att höra annat än Prins T. Han "överröstar" allt o alla. 

Utom när jag springer. Då är enda gången jag inte hör honom. För då fokuserar jag på att orka springa. Och hör bara mitt flåsande hehe 

Imorgon ska jag ta sovmorgon
Sen ska jag ut och springa igen. Bäst att passa på medan jag tycker det är kul. 
Och framför allt medan jag kan. Snart har jag väl ramlat och brutit nåt ben...


Trevlig helg ❤️




torsdag 16 februari 2017

Gåsmamman

Äntligen är mina "thairesernärer" hemma. Hämtade lilla familjen vid flyget förut. Dom såg oförskämt pigga ut efter en sån lång resa. Så mysigt att se lilla Malvis 😍
Underbart att ha dom hemma igen. 
Har toksaknat dom. 

Patric och jag brukar normalt sett prata varje dag och nu har vi "bara" pratat på facetime ett par gånger. 
Visserligen smsat varje dag. 

Emma har haft feber idag med och är väldigt hostig. Dock ingen temp nu ikväll. Och nu sitter hon iaf uppe och munnen går i ett på henne så jag antar att hon börjar bli piggare hehe


Jag drog in till stan innan jag skulle hämta familjen på flygplatsen. 
Fixade mina naglar. Skippade färg. Körde helt naturella och med några "stenar" istället. Är så nöjd över att mina naglar blivit så långa. 

Jag har sprungit en liten runda idag med. Kändes bra. Sprang bara 4 km men tänkte att nästa gång jag springer ska jag försöka orka lite längre. 

Jag har ett jäkla sus i örat ikväll och känner mig lite gungig. 
Blev det efter att jag hade varit ute och kört bil. Har så dåligt mörkerseende och koncentrerar mig väldigt mycket. Tror jag spänner mig oxå. 

Nu ska jag ta en GB sandwich och kolla Gåsmamman 


Puss

( man bara måste älska snapchat 😂😂😂) 

onsdag 15 februari 2017

Influensa

Du söte Gud vilken natt. Och vilken dag. 

Emma vaknade med skyhög feber inatt. Ledsen. Ont i huvudet och halsen. Yr och illamående. 
Hon mådde jättedålig. Och vi fick inte ner febern. Trots febernedsättande och öppet sovrumsfönster så hon skulle kylas ner lite.  
Ringde vc idag på morgonen. Dom blev superengagerade. Bad mig väcka Emma o kolla hur hon mådde och ta en temp på henne. Hon skulle prata med en läkare och ringa upp oss igen. När hon ringde  bad hon oss åka till barnakuten. 

Innan vi var framme ringde hon igen bara för att fråga hur det var med Emma. 

På sjukhuset låg Emma helt utslagen och blek. 

Vi träffade en läkare. Det togs halsodling och prover. 

Emma hade hög feber och en hög puls på 120. 

Proverna visade influensa.  Så läkaren rekommenderade ryggläge och vila i några dagar. Samt febernedsättande. 

I knät som svullnade igår sa han att hon har en blödning. 
Så hon har det lindat nu. 

Vilken otur hon har som först åker på halsfluss. Slutade med penicillinkuren i lö och sen åker hon på influensan. 

Lilla hjärtat. 

Sen kommer vi då till mig...ingen bra dag för mig. Förmodligen för lite sömn inatt. Sen orolig för Emma så när vi kom hem från sjukhuset fick jag en dropattack. 
BAAM. Ramlade på toan och huvudet/pannan i badkaret. Aj!

Åkte ändå iväg på ett jobbmöte. 
Möte kändes positivt och jag tror det kan bli nåt bra av detta. 

När jag väl kom hem blev jag helt matt. Kröp ner brevid Emma. Jag sov en timme och hon två timmar. 

Hon har haft hög feber hela kvällen. 
Men nu ligger hon på soffan och verkar lite piggare. 
Har inte fått i sig särskilt mycket att äta men hon dricker iallafall. 

Jag gav mig ut o sprang en runda
 förut. Behövde få luft. Och springa av lite jobbiga tankar. 

Nu ligger jag i soffan under täcker brevid Emma   
Jag har ont i pannan där jag slog i. Och det liksom rycker i ena ögat och gör lite ont när jag blundar. Slog inte i ögat men måste ha tagit stryk ändå på nåt vis. 

Längtar efter den dagen då jag inte har ont nånstans...





tisdag 14 februari 2017

Alla hjärtans dag

Vilken bra dag jag har haft. 

Fick en fin present av Emma imorse 
Hon är så snäll mitt lilla hjärta. 

Åkte in och mötte upp syrran, Paulina , på en hotellfrukost. 
Nice ❤️

Vi gick lite på stan sen avslutade vi med en latte på Balcks

När jag kom hem gav jag mig ut och sprang en runda. Underbart väder. 

Min systerdotter Meja kom hit. 

Vi hämtade Emma i skolan, köpte lite alla hjärtans fika och sen gick vi hem hit igen.  Dom lekte, spelade spel och så pysslade vi lite. 


När jag hade lämnat Meja nu ikväll tog jag en löprunda till. 
Alltså 2x4 km idag. 
Och även två rundor igår. Orkar inte springa långt så det är perfekt att dela upp till två rundor istället. 

Emma var inte pigg nu ikväll. Igår halkade hon och slog i knät i en tröskel. Ikväll svullnade det upp, var varmt o rött och hon hade ont. Hon var lite ledsen och hängig. Somnade på soffan. 

Det gör jag snart oxå. 
Gymmet imorgon bitti. Sen jobbmöte. 

Kram på Alla hjärtans dag ❤️


måndag 13 februari 2017

Hopplöst

Nu ikväll  har jag haft en känsla av hopplöshet inom mig. 

Uppgivenhet. 

Rädsla.

När jag piggnade till framåt lunch idag gav jag mig ut o sprang. 
Orkade inte så långt men kände ändå att jag fick energi. Solen sken. Underbart. 
Genast kryper vårkänslorna fram. 


Fick t o m så mkt energi att jag städade. Dammade, dammsög, städade toaletter, torkade golven...ja hela rubbet. 

Emma hade en kompis med hem och dom lekte jättebra. 
Dom tog fram barbiedockorna och hade fantastisk fantasi. 
Blir så glad när jag ser att dom är barn som leker 
Inte bara se på paddan, musically eller smink o grejer. Utan verkligen leker ❤️

Emma o jag valde lax till middag idag. 
Såå gott. Men efter maten fick jag ont i magen...igen. Har haft en hel del ont i helgen oxå. En av nätterna vaknade jag och trodde typ jag hade tarmvred eller nåt. Men det gick över. Tror det är all medicin som fått min mage att kollapsa totalt. 

Eller så är det all stress ...och oro. 

Datumet börjar närma sig då läkaren ska ringa och berätta om op. Kanske få ett datum. 
Jag känner mig nervös. Rädd. 
Rädd för komplikationer. 

Gick ut och gick och sprang en liten runda även ikväll. 
Känner att lipen är nära hela tiden. Behövde vara själv. 

Var så skönt i helgen att bara ha kul o slippa tänka. 
Att inte känna efter utan bara vara. 
Sen kommer jag hem rakt  in i verkligenheten igen 
Yrsel och illamående. 
Trötthet
Oroliga tankar
Uppgivenhet över att behöva ha denna sjukdomen. Handikappet den för med sig. 
Tinnitus som är hemsk. 


Allvarligt. Prins T kommer ta knäcken på mig
Jag hatar bruset. Jag hatar tinnitus. JAG VILL HA DET TYST!!!!

Ikväll orkar jag knappt kolla tv. Orkar inte prata. 
Jag ringde en vän förut men märkte i slutet av vårt samtal att jag hade svårt att fokusera på vad hon sa. Märkte att jag bara störde mig på bruset. 
Och då tappar jag fokus och hör inget alls. 

Hoppas det snart vänder för mig. Mina krafter börjar ta slut. 
Man har alltid lite mer än man tror, sa någon. Ja...kanske det. Men jag tror att dom sär extra krafterna snart oxå
 är slut



Upp som en sol ner som en pannkaka

Som vanligt när jag haft kul så "straffas" jag. Började blir gungig och må illa sista 15 milen hem igår. 
Låg och blundade hela sista biten hem o fokuserade på att inte behöva kräkas. 

Väl hemma hoppade jag direkt i säng. 

Vaknade yr inatt. Och nu ligger jag helt matt. 
Har inte gått upp än 
Trött, illamående och lite gungig i huvudet. 

Måste gå upp o få i mig nåt att äta. 

Ingen bra start på dagen men så värt det ändå för jag har haft en fantastisk helg. 


söndag 12 februari 2017

Mr Grey

Nu rullar bilen hem mot Kalmar igen. Micke måste köra hela vägen hem för jag har varit på vinlunch. Eller jag drack bubbel. 
Vi var 20 tjejer som käkade lunch innan vi skulle gå på Mr Grey. 
Vi gick på bion i Mall of scandinavia. Vilken salong. Stolar man kunde ligga ner i och en fotpall. 
Och, det bästa av allt, man fick ha bubblet med in på bion 👌🏻






Så jäkla bra film. Man blir kär 😍

Det har varit en bra helg. Alla nöjda o glada. 
Självklart skönt att komma hem till sitt egna. Men jag saknar ändå alltid Sthlm när jag åker därifrån. 

Lotta är som en syster för mig. Och eftersom vi ses så sällan gör det ont i hjärtat när vi skiljs åt. 

Men...denna gången var det ändå inte riktigt lika jobbigt att åka för jag vet att vi snart ses igen. Bästa 😍

I veckan händer det lite blandat. 
Alla hjärtans dag.
Hotellfrukost med syrran. 
Möte, och planering för mig och nytt jobb. 
Mina älsklingar kommer hem...


...Äntligen. Som jag har saknat dom. 
Patric ringde förut idag. FaceTime. Så jag kunde få prata lite med Malva. Mys ❤️

Malva fyller 1 år nästa helg. Farmors lilla prinsessa. 

Nu ska jag vara lite social och trevligt sällskap istället för att stirra ner i mobilen 




lördag 11 februari 2017

Marcus och Martinus

Idag har vi varit på konsert. Vilken lycka för Emma och Mille. 
Dom var så taggade och förväntansfulla. 
-Jag är så spänd så jag dööör sa Emma. 

Att se henne så lycklig som hon var under konserten, glädjen i hennes ögon, höra henne sjunga med, dansa, skrika, göra vågen, lysa med mobilen...då blev jag alldeles lipig. 
Hennes första konsert. Och att få se sina favoriter Marcus och Martinus. En oförglömlig upplevelse. 










Nu har Emma och Mille lagt sig ute i bubbelbadet och relaxar lite. 
Och snart väntar Mellomys. 



Igår hade vi en väldigt soft kväll. God mat och dricka. Bubbelbad i 2 timmar. Skrynkliga sen haha
En riktigt rolig kväll







Imorgon är vi 20 tjejer som ska ha date med Mr Grey. 
Vinlunch och bio. Mys. 


Älskar att vara i Sthlm. Mår så bra här. Tråkigt att åka hem
Men...åker snart hit igen 😍