Jag har fått diagnosen Ménières.

Det är en sjukdom som har tagit över mitt liv.
Yrsel, kräkningar, dålig balans, ostadig, dropattacks, hörselförlust och tinnitus.
En diagnos som är svår att acceptera, en sjukdom smärtsam att hantera och ett handikapp jag måste lära mig att leva med.
Den här bloggen handlar om min vardag och mitt liv med Mr Ménières, Herr Kräk och Prins Tinnitus.

onsdag 28 november 2018

Ur balans

Inte mycket till blogg senaste dagarna. Har inte  orkat eller haft lust. 

Jag är totalt utmattad. Trött i kroppen. I knoppen. Ingen energi. Visserligen dunderförkyld också och hostar så mycket på nätterna att jag knappt får luft. 

Har inte orkat så mycket senaste dagarna. Mest legat. Bara varit uppe när jag behövt och varit tvungen att göra nåt. 

Har fortfarande rejält ont i höger bröst. Svårt att ta djupa andetag. Och ännu värre nu när jag är hostig och rosslig. 

Har känt mig yr och illamående senaste dagarna. Svårt att få i mig mat. Men vem har lust att äta när det känns som att hela huvudet är fullt av snor. Bläää. Hur mycket kan man snyta sig egentligen? Tar ju aldrig slut. 

Nä. Ingen rolig blogg idag. Jag är ur balans. 

På fredag åker jag till Stockholm och hälsar på en vän. Mycket trevligheter hela helgen. Carolas julshow, glöggmingel med Love Forever ( klädmärke) tjejfest ( fira Lotta som fyller 45 )

Måtte jag hinna bli lite piggare. Och att trycket i bröstet släpper annars får jag köra bh-löst hela helgen. 

Hepp hepp 



fredag 23 november 2018

Kraxande kråka

Jahopp, då flög en rejäl förkylning på mig. Täppt, rinniga ögon, kli i halsen, hostig och hes som en kraxande kråka. Kan tänka mig att några dagisbassilusker hoppat över från Malva till mig. 

Det var en seg morgon idag. Var tungt att vakna och komma igång. Allt gick i snigelfart. Det var nästan så jag missade bussen till sjukhuset.

Väl hos läkaren blev det mycket info och tester. Man tror jag har en liten ansiktsförlamning. Tester visade muskelsvaghet i nedre delen av ansiktet. Inte så konstigt om en del av kinden, halva hakan och läpparna känns bortdomnade. Jag tycker hela tiden det känns som att det rinner i mungipan.  

Alltså jag minns inte allt dom sa. Var lite stressad och trött. Men ska läsa anteckningarna i min journal sen och se vad som skrivits. 

Mitt huvud är, som jag redan visste , lite snett. Jag lutar det alltså lite åt höger. Och axeln på vänster sida är lite uppskjuten. Hela jag är felbelastad. 

Dom upplyste mig igen om hur viktigt det är för mig med återhämtning och vila. 

Min hjärna gå på högvarv. Jag har förlorat hörseln och tagit bort balansnerven på ena sidan vilket gör att hjärnan är "förvirrad" och får anstränga sig extra mycket. Och så har jag gått länge med smärta vilket påverkar hjärnan rejält. Likaså den pressen och stressen jag levt med under några år nu. Först yrselattacker. Sen dropattacker. Rädslan att ramla. Att inte veta när eller var. Oro. Skräck. Alla behandlingar. Ingrepp. Operationer. 

Hjärnan kan vara nära en kollaps. ( Hjälp!!! )

Kan det vara därför min syn blivit så mycket sämre? Ansiktsnerv som bråkar extra mycket. Liten ansiktsförlamning. Minnessvårigheter. Koncentrationssvårigheter. Tappar ord. Konstant trött. Sämre reaktionsförmåga. Klumpig, tappar saker. 

Ber till högre makter att hjärnan ska orkar lite till. Att jag orkar lite till. Jag är ju på god väg att ordna upp allt nu. Det ska bli bättre. Jag behöver bara lite tid till. Och lite mer kraft. 

 Är så tacksam för all hjälp jag får. Och att dom( läkare och sjukhuspersonal ) engagerar sig så mycket som dom gör. Både ÖNH här i Kalmar, läkarna i Linköping och teamet i Västervik. Alla är bra. Och likaså dom i rehab-huset på sjukhuset här i Kalmar. Där jag har kurator och får taktil-massage. 


Angående smärtan i bröstet beror det förmodligen på stress och felbelastning av kroppen. Jag andas inte ordentligt. Får liksom inte ner luften. Jag stress-andas. 

Men så sa en kompis idag att jag kanske ändå borde kolla upp det för det var ju på höger sida jag bröt alla revbenen och hade lite påverkan i lungan. Mmmm. Kanske borde det?! Fattas bara att det skulle vara nåt sånt också. Nä. Det får det inte vara. Jag tror på för mycket spänningar, stress-andning och dålig hållning. Så måste det vara!!! 

Efter läkaren idag åkte jag in och mötte upp Malva och Patric. 

Vi gick på stan och sen åt vi lunch. Malva och jag tog bussen hem och hade det lite mysigt innan dom kom för att hämta henne. 

Kvällen har varit lugn. Inte mycket ork hos Malla. 

Imorgon ska jag träffa en vän på stan. Brunch, kaffe och babbel. Vi hoppar över bubblet hehe. Som sagt, skönt med vänner när det är lite tungt. ❤️


torsdag 22 november 2018

Bubbel och babbel

Startade dagen med taktil massage. Lika skönt som alltid. Och jag somnade som vanligt. Vaknade helt förvirrad med dregel i mungipan hehe

Vilade när jag kom hem. Somnade gott på soffan. Sen ringde Patric och frågade om jag ville komma på en kaffe. Så jag cyklade hem dit en runda och fick lite Malva & Vinston-gos. 

Han är så fin lille prinsen. Här ligger han på pappas bröst ❤️


Lilla Malva älskar sin lillebror och ville gosa med honom hela tiden.  Så fint att se. Kärlek. 

Nu ikväll var vi några tjejer som sågs på lite bubbel och babbel. Vi käkade på Grilleriet. Jäklar vad tiden går snabbt när man har trevligt. 3 timmar bara rann i väg. Jag tänkte att jag nog inte skulle orka så länge. Hade rejält ont när vi skulle åka. Och så börjar jag bli förkyld. Hade egentligen velat krypa ner och sova. Men så kämpade jag mig ändå dit och det är jag glad över nu. Vänner är tröstande och läkande. 🙏🏻

Nu ska jag sova. Imorgon läkarbesök på morgonen. Sen in och titta lite i stan. Kanske fynda nåt på Black Friday och ev träffa Patric och Malva på en fika. Kvällen blir lugn. Vill krypa ner under filten i soffan. Tända ljus och läsa nån bra bok. Rela la laxa och bara vara. 


onsdag 21 november 2018

Känslor 


Idag har det varit en dag med mycket känslor. Började redan igår kväll. Patric ringde sent och sa att Tilda hade börjar känna av rejäla sammandragningar. Men dom hade fortfarande inte ringt in till förlossningen så jag trodde inte att det skulle vara dags att föda förrän kanske idag på morgonen/förmiddagen. 

Men i natt runt 00.30 kom dom in till förlossningen och 03.15 föddes en liten prins.  En fin liten kille som är 51 cm lång och väger 3640 g. 

Älskade lilla Vinston. Ett barnbarn till att älska. 


Det är en så fin gåva att få ett barnbarn till. En lycka som är svår att beskriva. Och det är så känslosamt att se sitt  barn få egna barn. Jag är så tacksam att få vara med om detta. Att få vara delaktig. Jag blir lipig att bara tänka på det. Jag har två fantastiska barn och nu två fina barnbarn. 

Och lilla Malva som har blivit stora syster. Hon är så lycklig över sin lillebror. Och Emma som blivit faster igen. Hon är så stolt. Hon kommer älska dom gränslöst mycket resten av sitt liv. Det är jag övertygad om. Malva och Emma har redan väldigt starka band. 

När ett litet barn föds så fylls kroppen av så mycket känslor. När man håller den där lilla minimänniskan i sin famn så känns det nästan ofattbart. Hur ett barn kan leva och växa i en mage och sen helt plötsligt vara redo för världen. Redo för livet. Och man är så tacksam att man får uppleva det. Inget annat känns liksom viktigt. 

Som sagt, mycket känslor idag. Jag är så rörd. Så fylld av lycka och kärlek. Tack alla vänner som har hört av sig och gratulerat idag. Och tack för fina blommor. Fint att ni förstår att det är stort för mig att vara farmor. En dag får ni förhoppningsvis också känna denna underbara känsla. 


Och så blir jag så ledsen. Så ledsen över att jag har så ont. Kunde knappt hålla lilla Vinston idag. Svårt att få luft. Visste inte hur jag skulle sitta. Det värker så i mitt bröst och bak ut i ryggen. Kan inte riktigt ta djupa andetag. Vad är det som händer? Är det spänningar? Jag har ju haft lite extra ont ett par dagar. Rejält ont faktiskt bak i huvudet. Idag var jag så bortdomnad i kinden och underläppen att jag hade svårt att få i mig morgonkaffet. Detta gör mig såklart stressad och orolig. Och då spänner jag ju mig. Skjuter liksom upp axlarna till öronen. Och då är det ju svårt att andas ordentligt också. Bröstkorgen kanske blir överansträngd? Jag vet inte alls. Försöker bara hitta en lösning till vad det kan vara. Börjar få lite panik. Känner mig ju liksom helt matt av att inte få riktigt med luft. 

Inte för att läkaren på Öron näsa hals kan göra nåt åt detta men jag får väl fråga om det på fredag när jag ska dit.  Och så får jag se till att slappna av rejält imorgon när det är Taktil massage igen. 


Nu ska jag ändå försöka hålla kvar känslan av lyckorus och nyfödd bebis och somna gott. ❤️

tisdag 20 november 2018

Fish and chips

Jahopp, idag blev jag några tusen kronor fattigare. ( och då var det ändå 50% pga Black Friday ) Nya glasögon då alltså.  Jag hade fått sämre syn. Framför allt på höger öga. Typiskt. Tur att alla julklappar är klara. Och presenter till Emmas födelsedag. Man sitter ju inte direkt på en guldgruva efter lång tids sjukskrivning. 

Efter optikern så var det träff med Mindfulnessgänget. Vi käkade lunch på Kallskänken. Timmarna bara springer iväg när vi ses. Underbart gäng. 

Patric och Malva kom på en fika nu i em. Just nu älskar Malva att leka affär. Så det gjorde vi en stund. Så kul att se hur både Micke och Patric engagerar sig. Även Emma och hennes kompis var tvugna att komma och handla. Lilla söta Malvis. Snart blir hon storasyster. 

Nu ikväll försökte jag springa en runda. I regn och blåst. Hua. Gick inge vidare. Men klarade iaf 4 km. Sista kilometern var hemsk. Gjorde ont överallt och jag fick knappt ingen luft. Kanske inte är riktigt redo för att springa än. 

Middagen i kväll blev ,enligt Emmas önskemål, fish and chips. Väldigt gott. 


Snart sängen för mig. Lite sömn inatt och uppe tidigt tar på krafterna. Och jag blev faktiskt rejält trött i huvudet efter synundersökningen också. 

Imorgon tänker jag ta sovmorgon. Blir en lugn dag för mig. Sen blir det en runda till Öland framåt em för att hälsa på svärmor som har opererat sig. 

Hoppas på att få ett samtal snart  om att lillebror är här ❤️


Trött

Inte mycket sömn inatt. Rysligt ont. Kändes som hela huvudet brann. Samtidigt som man högg med en kniv i det. Tog extra tablett. Satt upp och somnade en stund. Kunde inte ligga ner. Somnade lite till och från. Vaknade 05 och den värsta värken hade släppt men istöllet kändes nästan hela vänstra ansiktshalvan bedövad. Alltså som att kinden liksom sover. Konstig känsla. Kände oron i kroppen börja krypa på. Kunde ändå inte sova så jag var ute innan 07 och tog en lite promenix.

Nu börjar tröttheten komma. Ligger under filten i soffan. Sommar nog snart en stund. 

Ska in till optikern om några timmar. Känns som att jag börjat se sämre. Ser mer suddigt. 

Sen träff med Mindfulness. 

Egentligen är jag helt slut. Tinnitusen går på högvarv. Brus i ens örat och tjut i det andra. Blir snart tokig. Hej hej psyket! 

Hade bara velat ligga hemma och göra ingenting idag. Men blir förmodligen inte piggare av det heller. Och mindfulnessträffarna brukar ge energi. 

Ingen lillebror som dykt upp än. Suck. Som vi längtar nu. Så nyfiken på den lille prinsen. ❤️


måndag 19 november 2018

Ont i bröstet 

Oj, nu är jag trött. Blev inte så mycket sömn inatt med en liten stökfia brevid mig. Och hostade gjorde hon. Men hon sov iaf till strax efter 6.30. Nästan sovmorgon ju. 

Vi hade en mysigt morgon. Åt frukost framför tv och tog det bara lugnt. Pärlade lite. Sen var vi på öppna förskolan tillsammans med Patric. Sen drog jag till gymmet en runda. Men hade knappt ork att göra nåt. Blev bjuden på en kaffe hemma hos Patric och Tilda istället.  Sen cyklade jag hem och somnade över en timma på soffan. 

När Micke kom från jobbet drog vi och handlade. Jag testade en ny maträtt idag som jag hittade när jag googlade runt lite. Jamie Olivers spaghetti med räkor. Superenkel rätt. Ändrade bara lite i receptet. 


Jag tog färsk chili i istället och bara lite torkad. Sen lite tomatpuré och stora bitar soltorkad tomat istället. 


Väldigt gott!!! Prova vet ja. Är så less på att göra samma maträtter hela tiden. Kul att prova nåt nytt. Imorgon har Emma önskat fish and chips. Det är också gott. 


Nu har jag däckat på soffan. Helt slut. Har så där ont i bröstet igen. Vet varken hur jag ska sitta eller ligga. Kan inte ha bh-n på. Får verkligen ingen luft. Det trycker och spänner och strålar ut i höger sida och bak i ryggen. Är det stress och oro? Nån form av ångest? Men det brukar ju komma i attacker. Detta känns mer eller mindre hela tiden. 

Pirret/domningarna i hakan är kvar. Nu pirrar det även uppe i huvudet. Precis över skruven. Ska till läkaren på fredag. Får se om det läkt bra. 

Blir mycket denna veckan. Ganska mycket på schemat. Och två rundor till sjukhuset. 

Fick en tid från Linköping idag i mitten av dec. En telefontid. Vet inte varför? Trodde inte vi skulle höras igen förrän början av nästa år. Kanske är nåt dom har på gång?!

Har fortfarande inte hört nåt från min chef. Blir så trött. Mailade idag igen. 

Nu ska jag se en serie på tv sen direkt i säng. Har längtat sedan jag vaknade i morse

Imorgon optikern och synkontroll. Och så lunch med Mindfulnessgänget.  


söndag 18 november 2018

Den som spar han har

Är så glad att vi sparat nästan alla Emmas leksaker, dockor, dockhus, lego, pyssel, böcker, smurfar, maskeradkläder mm för Malva älskar att vara nere i källaren och leka. Idag ville hon vara prinsessa och alla blev bjudna ner till källaren på kalas. 

Och innan Patric och Tilda åkte hem lekte vi buss med henne. Hon tycker verkligen det är så kul. Alla får vara med. 

Vilken härlig dag vi haft. Slapp förmiddag. Soffhäng. Tog en pw. Lunch. Soffhäng igen. Låg och somnade. Vaknade när fina familjen kom på en fika. 

Nu har det varit fullt ös ett par timmar. Men bara roligt och mysigt. Nu ligger jag på soffan igen. 

Älskar såna här softa söndagar. ❤️

Imorgon ny vecka igen. Ganska mycket på schemat. Mindfulness. Optiker. Läkarbesök. Till Öland. Taktilmassage. Träff med tjejerna. Och så bortbjudna till helgen.  Pjuuuuh!

Men imorgon ska jag ta det lugnt. Mysa med Malva.  Gå på Öppna förskolan och sen ska jag bara vila. 

Glad i själen

Det är så härligt att vakna på morgonen och känna sig glad i själen. Vaknade med huvudvärk,geggiga ögon och dunderförkyld men det kunde ändå inte ta bort den bra känslan i kroppen. 

Hade en härlig tjej här på middag igår. En ganska nyfunnen vän men känns ändå som att vi känt varandra i evigheter. Vi gick visserligen tillsammans på Nova. (Högstadiet)Men vi hängde inte då. Men man har ju mycket minnen därifrån så det blev bl a en hel del prat om den tiden. Mycket skratt i går. Även mer allvarliga samtal. Så skönt att få prata av sig lite. 

I bland är det bara en härlig vän och några glas bubbel som behövs. Man behöver vänner även i vuxen ålder. Och jag är så tacksam över mina vänner som står mig nära. Även om jag har en fantastisk familj som alltid finns där så är det ibland vännerna som ändå gör det där lilla extra. 

Det var en väldigt soft dag igår. Drog en runda till gymmet. Kände dålig energi i kroppen och ville träna av mig den. Tog sen ett långt bad. 

Micke drog på innebandy. Och när Benita kom så åt vi lite plock och öppnade en flaska bubbel. Sen kom hennes dotter. Hon är i Emmas ålder så det var helt perfekt och dom hade väldigt kul tillsammans. 

Och vi hade bra samtal om livet med tjejerna. Även om dom ofta tycker att vi vuxna är pinsamma så tror jag dom tycker det är ganska mysigt att sitta och prata med oss. Och underbart när man väl får dom stunderna med dom. Fina tjejer iallafall. Precis som sina mammor. Hehe. 

Det blev en väldigt bra kväll. Och den gjorde mig gott. Energi. Ska fortsätta suga i mig mer energi idag för igår kväll ringde Malva och sa att hon ville sova här. Så hon kommer i em. Mys. 

Jag erbjöd mig att låna Malva nån natt så Tilda fick vila upp sig lite innan förlossningen. Och sen så saknar hela familjen den där lilla trollungen. Hon ger oss så mycket kärlek och energi. 

Nu ska jag fortsätta surpla lite kaffe och kolla på tv. Snart reprisen av Så mycket bättre. Sen kanske en pw innan Malva kommer. 


fredag 16 november 2018

Hittelön

Stor belöning till den som hittar min energi. Verkar ha tappat den någonstans. Lust och ork oxå. Är alldeles tom. 

Ligger på soffan och slöglor på tv. Har varit kissnödig en timma nu men orkar inte röra mig. 

Idag är jag bara less på allt. Less på livet. Och det får vara så idag. 

Solen skiner just nu. Kanske ska dra mig själv upp ur soffan. Hoppa ur pyjamasen och gå ut och andas lite. 


torsdag 15 november 2018

Smärta syns inte alltid

Den taktila-massagen idag gjorde mig gott men jag blev alldeles mosig och åkte hem direkt och la mig och sov. 

Var extra trött oxå för att jag vaknade tidigt i morse och hade rejält ont. Kunde inte somna om. Så jag gick upp och väntade på att tidningen skulle komma. Slöglodde på tv. Och vid 7.30 drack jag kaffe för andra gången. 

Så idag har jag varit så trött så jag låtit full när jag pratat. Och lite vinglig gång. Får alltid sämre balans när jag är extra trött. 

På den taktila-massagen idag sa Marianne, hon som masserar, att hon märkte att jag gick snett med huvudet. Jag lutar alltså huvudet mer åt höger. Inte konstigt att jag har ont i nacken o axlarna. Belastar ju hela kroppen fel. 

Kanske är därför jag har så ont i mellangärdet? För att jag går "fel"? Har rejält svårt att andas. Kan inte djupandas. Har inte kunnat ha bh på mig idag. Gör extra ont när nåt trycker emot. 

Smärtenheten ringde idag och gav lite övningar jag ska göra hemma. Bokade även in mig på en tid när jag ändå är där på smärtkursen. Kommer ju dit dagen innan så då ska jag passa på att träffa sjukgymnast och psykolog så jag slipper åka veckan efter igen, precis innan jul och Emmas födelsedag. Snällt av dom. Blir visserligen mycket med tre dagar i sträck där men hellre det än att åka dit igen veckan därpå. 

Jag var tvungen att runga kommunens it-tekniker förut för jag kom inte in på min jobbmail. Men det löste sig tillslut. Väntar på mail från min chef ang ett möte/planering för mig. Vart jag ska börja jobba 25%. Men inte hört nåt. Så nu skrev jag till henne igen. Skrev även till min kontaktperson på f-kassan och bad honom driva på mötet lite. 

Och så fick jag höra av mig till ÖNH ang att det är geggigt vid skruven och gör ont när jag ska tvätta rent. Dom skulle också ha skickat mig en tid för återbesök nu i slutet av november men jag har inte fått nån. Så jag fick påminna om det också. 

Herre Gud. Man måste vara frisk för att vara sjuk. 

I morgon är det fredag igen. Det är verkligen helt galet vad veckorna går snabbt. Jag blir så stressad. Jag hinner inte med. 

Ser dock fram emot helgen. Imorgon har Emma dans. Sen blir det hämtmat och soffhäng. På fredag kommer en vän och hennes dotter hit på middag. Mysigt. Äntligen får jag någon att dricka bubbel med. 

Förhoppningsvis kommer mitt andra barnbarn i dagarna också. Tilda har mycket sammandragningar nu. Kanske på G snart. Hoppas. Jag har dock tippat på den 19:e. Det är på måndag. 

Malva ringde FaceTime igår och var ledsen. Men när jag berättade att jag hade köpt en burk pepparkakor blev hon glad igen. Så familjen kom hit på lite kvällsfika. Så mysigt när dom kommer hit spontant på en fika. Tänk dom som bor långt ifrån sina barnbarn och knappt aldrig får träffa dom. Visst, det är väl en vanesak men jag skulle sakna ihjäl mig. 

Nu myskväll med min dotter. Ansiktsmask, popcorn och Wahlgrens värld. 

Ha en skön helg. Var rädda om er ❤️


Smärta syns inte alltid...


onsdag 14 november 2018

Timglas

Jag är så rysligt trött så jag orkar knappt hålla mig vaken. Fattar inte vad som händer. Kan bli hjärntrött och extra trött i kroppen när jag gjort lite extra saker men jag har bara tagit det lugnt både igår och idag. Ändå så vill jag bara sova. Trött i kroppen. Ser suddigt. Gungig. Matt. Gäspar konstant. 

Satte mig förut och gjorde ingenting. Satte mig tillrätta i fåtöljen, fötterna på fotpallen. Tände ett ljus och vände på timglaset. Satt i tystnad och bara tittade ut i rummet. Var helt avslappnad. Tror inte ens jag tänkte på nåt särskilt. Försökte fokusera på andningen. 

Trodde det skulle ge energi men jäklar vad trött jag blev. Fick lägga mig och sova en stund. Inte direkt piggare nu så jag funderar på att gå ut och gå en pw för att få lite luft innan maten. Micke ska iväg till Skåne så Emma o jag myser själva. Så blir det vår favoritmat, lax och kall sås. 

Idag har jag pratar med neurokirurgen som skulle försöka hitta nån annan medicin till mig. Sen nytt besök till Linköping i början av nästa år. Hjälper inte det man gör i Västervik på smärtenheten eller medicinen så ska det ev bli ett ingrepp till. 

Fick hem papper om smärtkurs på smärtenheten i mitten av dec. Det är två dagar så jag behöver bo över på sjukhuset.

Ska bli spännande att gå på. Hoppas det kan hjälpa mig något. 

Tänker att jag kanske är extra trött eftersom det gjort mer ont senaste dagarna. Bränner som eld i ansiktet. Är nästan helt bortdomnad i hela hakan precis hels tiden nu. En pirrande konstig känsla. Igår grät jag för att smärtan var olidlig. Stängde in mig på toa. Tårarna rann. Grät av mig lite. Skakade av mig och så fejksmajlet på. Emma märkte det ändå. 

-Är du ledsen mamma? 

Då blev jag ännu mer ledsen. 

Trycket över bröstet är kvar. Kan knappt ha bh på mig. Tycker det spänner ännu mer. Svårt att andas. 

Är kaosig i huvudet. Kan inte tänka klart. 

Och så känner jag en oro i kroppen. Mormor ska opereras. Hon har en tumör i njuren. 

Och så är jag lite nervös inför att andra barnbarnet snart ska komma. Kan vara dags när som helst. Kollar mobilen hela tiden. 

Nu ska jag ut och gå en runda innan det är dags för middag. Börjar bli hungrig. Gjorde tonfiskröra idag och åt till lunch. Väldigt gott. Men två knäcke är inte mycket till mat. Ska bli gott med lax sen. 

Och resten av kvällen ska jag ägna mig åt att göra ingenting. Bara ligga på soffan. 

Imorgon ska jag på taktil-massage. Det kommer väldigt lägligt 🙏🏻


måndag 12 november 2018

Daggmask

Idag har jag skrattat mycket. Det är skönt. Hörde på tv nu ikväll:

Man måste vara glad och skratta mycket för att orka vara ledsen. 

Så sant så sant. 

Samtidigt som jag skrattar så är jag ledsen inombords. Det gör så ont bak i huvudet. Vid skruven och ärret. En svidande, brännande känsla. Känner mig helst slut. Smärtan tar verkligen all min energi. 

Och ikväll gör det extra ont. Tvättade håret över badkaret. Stod framåtlutad och sköljde med duschslangen. Och så slog jag i skruven med munstycket. Aj!!!

Åh fy ända in i...vad ont det gjorde.  Hur klumpig får man vara??? Men jag har inte vant mig vid att den sitter där än. Fastar  med mössan i den. Kommer emot när jag borstar håret. Och håret trasslar sig runt den. Kan inte ligga på den sidan när jag ska sova. Blir en konstig känsla och den liksom skrapar mot kudden om jag rör mig så det blir ett obehagligt ljud i huvudet. Hua!

Hur sjutton ska jag vänja mig vid detta? Och hur bra var det egentligen för min redan skadade hud bak i huvudet med ett ingrepp till? Och ansiktnerven är ju bara ännu mer uppretad. 

Jag känner att jag börja dala ner i det där mörka hålet igen. Liksom tungt att andas och tryck över bröstet. Får panik av att ha bh-n på mig. Tycker den trycker och spänner. Men den sitter precis som innan. Är bara en känsla av att jag inte riktigt får luft. Kan inte ta djupa andetag. 

Men jag vill inte ner i mörkret igen. Spjärnar emot. Försöker använda mindfulnessövningar. Har börjat pärla lite igen. Börjat ut och gå en hel del. 

Försöker tänka på att ha ett lugnare tempo. Låta hjärnan vila. Märker att när jag är trött så bir känslorna svårare att styra över och jag blir lättare låg och ledsen.  Då spänner jag mig vilket resulterar i starkare tinnitus och mer smärta bak i nacken och skuldran. 

Känner mig så tragiskt ibland. Vill kräkas på mig själv. Vilken deprimerande människa. Bara massa skit och elände med mig.

Jag vill ha tillbaka mitt liv och min kropp. NU!!!

Hur som helst, skönt att få skratta idag. Har hängt med Malva. Vi hälsade på min mamma. Fikade där. Gick en långpromenad hoppandes över daggmaskar. Det kryllade av dom på cykelvägen. Malva fick panik och jag fick bära en tjej som höll krampaktigt i mig. 

-Samoo. Snälla snälla bär mig. Jag tycker inte om maxar (maskar). 

Malva följde med mig hem. Vi gjorde lunch. Lekte buss. Lekte häst. ( fråga inte Hahaha) spelade hög musik och dansade i köket. Mycket skratt och bus. 

Vidare till Öppna förskolan där vi mötte upp Tilda. Jag var där med dom en stund men sen gick jag hem och vilade. Helt slut efter en intensiv och tung dag. Tung för att jag bar henne 30 min på väg till en buss. Ångrar nu att vi valde att gå men trodde ju inte hon skulle få panik över daggmaskar. Hon brukar ju älska att gå. Men samtidigt mysigt att bära henne för jag fick massa gos. Och jag har alltid väldigt roligt med Malva. Hon är så fantastiskt härlig. Och helt underbar. 

Nu ska jag krypa ner. Imorgon tänkte jag in till stan och uträtta lite ärenden. Ska även till optikern. Funderar faktiskt på att gå och ta en fika ensam, med mig själv. Och försöka njuta av mitt eget sällskap.

Men nu ska jag först sova...förhoppningsvis hela natten!


Måste bara berätta om älskade lilla Emma. Hon är en så fin tjej med stort hjärta. 

Hon kom hem och berättade att hon hade 14 av 17 rätt på sitt musikprov. Jag tyckte det var superbra och frågade hur det hade gått för dom andra. Om nån hade haft alla rätt. 

-Nä ingen hade alla rätt men två i klassen hade bara 3 rätt. 

-Men oj sa jag. Vilka då. 

-Det vill jag inte säga. Känns så taskigt emot dom. Men jag kan säga dom tre som var bäst i klassen istället. 

Och så sa hon det. Men så fint av henne att inte säga vilka det inte hade gått så bra för. Min älskade lilla tjej ❤️

söndag 11 november 2018

Fars dag

Den här helgen har varit både bra och dålig. Blandade känslor. 

En ganska soft helg. Bara varit hemma och tagit det lugnt. Sovit ganska mycket. 

Igår hade vi familjen Hultén här på en fika. Härligt att träffa dom.  Mycket skratt. ❤️

Vi lagde trerätters. Och jag testade att göra en ny efterätt. Schweizernötmousse. Matkoma deluxe igår. 

Idag har Emma sminkat mig. Hon är riktigt duktig. Jag blev ju nästan snygg. Är ingen vacker syn utan smink och filter haha. Den nakna sanningen. Men men...det är så jag ser ut. Take me or leave. Dessutom så är det insidan som räknas. 

Jag har varit på gymmet idag. Gått pw både igår och idag. Behövdes med allt jag ätit denna helgen. Och mer ska det bli. Är ju fars dag så det firar vi med att hämta kinamat ikväll. 

Jag känner mig lite låg. Har rejält ont till och från. Kommer i attacker. Då vill jag bara ligga i fosterställning och gråta. Kommer aldrig vänja mig vid den smärtan. Och så vätskar det i såret runt skruven i huvudet. Fan oxå. 

Och så känner jag mig lite ledsen och orolig i bröstet. Min mormor ligger på sjukhus. Tumör i njuren. Jag har en obra känsla i kroppen. 

Nu ska jag se på tv. Match mellan AIK och Kalmar FF. AIK tar förmodligen guld idag. Typiskt. Inte mitt favvo-lag. 


Den nakna sanningen 

Så såg jag ut innan Emma startade sin förvandling 


torsdag 8 november 2018

Godis

Tror inte jag kommer vilja se godis med papper på på ett tag. Emmas klass har haft packning av julsäckar med godis ikväll. Dom vill tjäna pengar till en framtida klassresa. 

En väldigt kul och trevlig kväll med nästan alla barn från klassen och en del föräldrar. Otroligt duktiga barn. Bra samarbete och engagemang. Väldigt driftiga och jobbade på bra. Så härligt att hänga med dom och se hur dom är utanför skoltid. Verkar vara en väldigt fin klass som har kul tillsammans. 

Men även om det var kul  så var det ganska jobbigt. Och jag känner mig less på godis. Som vi har packat. Tycker jag har träningsvärk och känner mig helt slut i både kropp och knopp. Men allt för barnens skull. Dessutom gjorde dom det mesta jobbet själva. 

Innan packning av julsäckar hängde jag med Malva. Vi tog bussen till stan och gick på ett nytt trevligt litet fik. Denna älskade lilla trollunge. Så full av bus. Och fiket ska bli Malvas och mitt lilla place. Hon gillade det. Och hon som jobbade i fiket gillade Malva. Ett mysigt ställe. Ny favorit. 

Nu har jag lagt mig. Längtar efter att få sova. Tinnitusen är ihärdig idag och det är hög volym men jag tror inte det kommer störa för jag är så trött så jag somnar snart medan jag skriver detta inlägg. 

Imorgon fredag igen. Helg och en del trevligheter på schemat. ❤️

Edit