Jahopp, då flög en rejäl förkylning på mig. Täppt, rinniga ögon, kli i halsen, hostig och hes som en kraxande kråka. Kan tänka mig att några dagisbassilusker hoppat över från Malva till mig.
Det var en seg morgon idag. Var tungt att vakna och komma igång. Allt gick i snigelfart. Det var nästan så jag missade bussen till sjukhuset.
Väl hos läkaren blev det mycket info och tester. Man tror jag har en liten ansiktsförlamning. Tester visade muskelsvaghet i nedre delen av ansiktet. Inte så konstigt om en del av kinden, halva hakan och läpparna känns bortdomnade. Jag tycker hela tiden det känns som att det rinner i mungipan.
Alltså jag minns inte allt dom sa. Var lite stressad och trött. Men ska läsa anteckningarna i min journal sen och se vad som skrivits.
Mitt huvud är, som jag redan visste , lite snett. Jag lutar det alltså lite åt höger. Och axeln på vänster sida är lite uppskjuten. Hela jag är felbelastad.
Dom upplyste mig igen om hur viktigt det är för mig med återhämtning och vila.
Min hjärna gå på högvarv. Jag har förlorat hörseln och tagit bort balansnerven på ena sidan vilket gör att hjärnan är "förvirrad" och får anstränga sig extra mycket. Och så har jag gått länge med smärta vilket påverkar hjärnan rejält. Likaså den pressen och stressen jag levt med under några år nu. Först yrselattacker. Sen dropattacker. Rädslan att ramla. Att inte veta när eller var. Oro. Skräck. Alla behandlingar. Ingrepp. Operationer.
Hjärnan kan vara nära en kollaps. ( Hjälp!!! )
Kan det vara därför min syn blivit så mycket sämre? Ansiktsnerv som bråkar extra mycket. Liten ansiktsförlamning. Minnessvårigheter. Koncentrationssvårigheter. Tappar ord. Konstant trött. Sämre reaktionsförmåga. Klumpig, tappar saker.
Ber till högre makter att hjärnan ska orkar lite till. Att jag orkar lite till. Jag är ju på god väg att ordna upp allt nu. Det ska bli bättre. Jag behöver bara lite tid till. Och lite mer kraft.
Är så tacksam för all hjälp jag får. Och att dom( läkare och sjukhuspersonal ) engagerar sig så mycket som dom gör. Både ÖNH här i Kalmar, läkarna i Linköping och teamet i Västervik. Alla är bra. Och likaså dom i rehab-huset på sjukhuset här i Kalmar. Där jag har kurator och får taktil-massage.
Angående smärtan i bröstet beror det förmodligen på stress och felbelastning av kroppen. Jag andas inte ordentligt. Får liksom inte ner luften. Jag stress-andas.
Men så sa en kompis idag att jag kanske ändå borde kolla upp det för det var ju på höger sida jag bröt alla revbenen och hade lite påverkan i lungan. Mmmm. Kanske borde det?! Fattas bara att det skulle vara nåt sånt också. Nä. Det får det inte vara. Jag tror på för mycket spänningar, stress-andning och dålig hållning. Så måste det vara!!!
Efter läkaren idag åkte jag in och mötte upp Malva och Patric.
Vi gick på stan och sen åt vi lunch. Malva och jag tog bussen hem och hade det lite mysigt innan dom kom för att hämta henne.
Kvällen har varit lugn. Inte mycket ork hos Malla.
Imorgon ska jag träffa en vän på stan. Brunch, kaffe och babbel. Vi hoppar över bubblet hehe. Som sagt, skönt med vänner när det är lite tungt. ❤️
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar