Filmen om Alexander

Oj vad jag har gråtit kväll. Såg Filmen om Alexander. Vilken fin kille. Så orättvist. Så ledsamt. Det gör så ont i mitt hjärta. Tänker på honom. Tänk att veta att man snart ska dö. Smärtan han levde med sista tiden. Och ändå försökte han vara så positiv. Tänker på hans familj. Hur klarar man vara stark när man sitt barn bli sjukare och sjukare. Döende. Hur går man vidare när man har förlorat ett barn? 

Så otroligt jobbig film att se. Men ändå så fin på nåt vis. Så mycket kärlek. Och vilken kämpe han var. Så full av liv trots att cancern tog över hans kropp. Förbannade jävla cancer. Varför tar du oskyldiga barn?

Hela tiden satt jag och tänkte på Patric och Emma. Och Malva. Dom får aldrig bli allvarligt sjuka. Det får inte hända dom något. Ge mig allt skit som går att få om det är så men låt dom alltid må bra. 

Om ni inte såg filmen ikväll så se den. Helt plötsligt blev ens problem och bekymmer ganska små. 

Idag har det varit en väldigt seg dag. Kropp och knopp har gått på sparlåga. Det blev en del bubbel igår och det har jag fått lida för idag. 

Men absolut värt det. Hade en mycket trevlig och bra kväll. Var hembjuden till en nyfunnen vän. Härligt det där när man i vuxen ålder finner nya vänner som man klickar väldigt bra med. Känner på mig att vi kommer ha mycket kul ihop. ❤️

Det var kul att få fixa sig och göra sig lite iordning igår. Hoppa ur myskläderna. Glömma smärtan för en stund och lämna den "sjuka" Malin hemma. 

Edit

Dagen efter roligt får jag såklart alltid lida lite mer. Tinnitusen blir mer ihärdig. Jag är trött och har ont i huvudet. Inte bara pga av bubblet jag drack utan jag känner extra mycket av det onda. 

Tycker för den delen att det har gjort mer ont bak i huvudet och ner mot nacken igen senaste dagarna. Får ta upp det på smärtenheten på tisdag när jag är där. Jag tycker inte den nya medicinen hjälper riktigt. Och nu dom här dagarna när det har blåst mycket har det varit jobbigt att vara ute. Det liksom triggar igång nerverna och det blir en intensiv ,huggande ,nästan brännande ,smärta i ansiktet. Och efter en sån attack så liksom domnar hakan och läpparna. Så läskigt. 

Känns bra att få hjälp på smärtenheten så jag får bukt med det där igen. Är så deppig över att jag tvungen att sluta med den förra medicinen. Den hjälpte ju verkligen. 

Imorgon ska jag passa Malva en stund. Träffade det lilla lyckopillret en runda idag med. Vi mötte upp lilla fina familjen på Leos efter att vi hade hämtat upp Emma.  Hon sov hos min syster inatt. Dom var på Theoz i Kalmarsalen igår. Emma hade med en kompis oxå. Såå lyckliga tjejer. 

Emma och Malva hade jättekul på Leos idag. Blir så lycklig i själen när jag ser dom ha kul tillsammans. När dom skrattar och är lyckliga. 

Nu ska jag försöka sova. Låg och somnade i nästan två timmar efter Leos idag. Ooops. Men  känner mig rätt trött så jag hoppas John Blund kommer snart. 

Chips och dipp

Idag har jag haft en bra dag. Känt mig hyfsat pigg. Varit på gymmet. Rensat och sorterat lite här hemma. Suttit ute i solen. Sytt in byxor åt Emma. Hon har blivit längre så hon behöver en storlek större men då är allt för stort i midjan istället så då var det bara att sy in. 

Nu i em/kväll har vi varit på Emmas dans. Då passade jag på att träna lite en gång till. Perfekt att gå på bandet och samtidigt kolla film. 

Nu har jag precis satt ner rumpan i soffan och nu ska jag inte göra mer idag. Jag ska vila och ladda inför morgondagen. Ska ta sovmorgon. Sen ev ta en löprunda imorgon.  Om det inte blåser så mycket som det gjort senaste dagarna. Då får det kanske bli gymmet istället. Sen ska jag bara slappa innan det är dax att åka hem till en vän på lite bubbel och babbel. Ska bli väldigt trevligt. Och kul att få hoppa ur myskläderna och få fixa sig lite. Vet knappt hur man gör längre haha. Och vad har man på sig när man går ut nu för tiden??? Det som är trist är att jag nästan aldrig kan ha skor med klack längre. Särskilt inte med lite bubbel i kroppen.  Har för dålig balans. Och hur kul är det att ha gympaskor när man vill vara lite fin?! I-landsproblem. Skönheten sitter förhoppningsvis inte i skorna 😝

Igår var vi på tjejkväll på stan.  Emma hade med en kompis.  En mysig kväll. Nästa vecka är det tjejkväll igen fast då på Modehuset. 

Nästa vecka blir det mycket på schemat. Nu när jag inte är nyopererad som jag trodde jag skulle vara så är det väl lika bra att köra på. 

Jag ska en heldag till Västervik smärtenhet. Det är middag på Park Hermina med ett gäng tjejer. Jag ska på Taktil massage. Tjejkväll på Modehuset. Och sen till helgen blir det andra trevligheter. Så nästa vecka är verkligen fullt ös   Men som tur är bara med massa kul. Förutom Västervik då. Det kan jag väl inte påstå är särskilt kul men ändå bra för mig och mitt mående. Är tacksam att jag fick remiss dit. 

Nu ska jag unna mig lite chips och dipp. 

Ha en trevlig helg. ❤️

Min lilla fashion girl 

Kalle och Britas sex liv

Inte sexliv som jag först läste. Utan 6 liv. Har precis gråtit en skvätt när jag kollade på det programmet på SVT. Handlar om Kalle och Brita som är i Lesbos och hjälper flyktingarna. Det där är nåt jag alltid funderar på. Att åka som volontär någonstans där hjälp behövs. Efter att ha sett det här programmet känner jag bara ännu mer att jag vill göra nåt sånt. 

Jag försöker alltid hjälpa så mycket jag kan. Ger varje månad till Unicef. Ger till Giving people. Skänker om det startas insamlingar till behövande på Facebook osv. 

 Man kan inte hjälpa alla men alla kan hjälpa någon. Med lite mer medmänsklighet hos människor så tror jag att världen skulle bli lite bättre. 

Se det programmet, Kalle och Britas sex liv. Otroligt bra! Jag ska se det med Emma. Bara för att få henne att förstå hur bra vi har det här i Sverige. Hur bra hon har det. 

Vi ska inte ha dåligt samvete över att vi har det bra. Men vi kan känna för dom som inte har det lika bra. Och kanske göra något för dom.  

Idag har varit en väldigt soft dag. Mest hängt i soffan framför tvn. Tog mig ut på en liten löprunda förut. Men det blåste och benen kändes som bly så det blev inte så långt. Var skönare att bara slappa i soffan. 

Känner mig trött idag. Ska ta en dusch och försöka piggna till inför kvällen tjejkväll på stan.  Kul med lite happenings och förhoppningsvis  bra erbjudande i butikerna. Nice när det händer lite helt enkelt...

Uppdrag granskning

Nu har jag gråtit så jag har huvudvärk. Och det gör ont i hjärtat. Har kollat på Uppdrag granskning om pappan som förlorade fru och barn för något år sedan. Mamma döljde att dom låg efter med hyror och samma dag dom skulle vräkas, pappan var på jobbet och visste ingenting, så tog hon först livet av sina barn och sen sig själv. Så ledsamt och så tragiskt. Så onödigt. Vilken mardröm! Se om ni inte såg. Och varning för gråt. 

Sen kollade jag på Maria Wern och då for jag illa då med. Där visade man barn som blivit utsatta för fysisk och psykisk misshandel. Även om det bara är film så vet jag ju att det faktiskt finns barn som, kanske just precis nu, blir utsatta för våld och övergrepp. Det är smärtsamt. Barn ska inte behöva lida.

Jag klarar inte se sånt här. Kommer ha mardrömmar inatt. 

I em/kväll har jag hunnit med en hel del. Kroppkakemiddag. Proppmätt. Var tvungen att gå ut på en pw för att inte dö matkoma-döden. 

Jag har rensat bort sommarkläder. Tagit fram höst och vinterjackor. Mössor , vantar mm

Rensat och gjort i ordning kassar till Busfrö med kläder som är för små till Emma. 

Beställt lite julklappar. Japp. Bäst att börja i tid. I alla fall med sånt man vet att man ändå ska köpa. 

Jag har sorterat massa strumpor. Fy fanken vad trist det är. Och helt seriöst, hur kan det saknas så många strumpor? Vart tar dom vägen?  

Jag har bäddat rent i sängarna. 

Ja som sagt, fick en hel del energi denna kvällen. Ibland bara dyker den upp helt oväntat. Energin alltså. Och som vanligt kör jag på i 200 när den väl kommer. Vet att jag egentligen ska ta det lugnt då. Och lagra lite istället. Men samtidigt vill jag ju passa på och göra saker när jag väl orkar. 

Jag ska vila hela dagen imorgon. Sen ska jag med Tilda, Emma och hennes kompis till stan på tjejkväll. Mysigt. 

Nu ska jag hoppa i säng. Längtar efter renbäddat. Svalt och fluffigt täcke. Bästa!

Just det. Fick ny tid för operation idag. Den 22/10 görs det ett nytt försök. Då får man väl hoppas det blir av...

Höst

Idag är det riktigt höstväder. Blåser. Kallt. Grått. Ruggigt. Det tog emot rejält att cykla till gymmet förut men jag hade bestämt träff där med sonen. Så det var bara att ta sig dit. 

Kändes tungt idag. Seg i kroppen liksom. Är lite frusen och nyser hela tiden. Kanske är nåt på G, en höstförkylning eller så. 

Följde med Patric hem på en fika och lite Malvagos. Skulle kunna krama sönder detta lilla barn. Hon är så mysig och gosig. Så mycket kärlek i denna lilla kropp. Men får man mycket kärlek så ger man mycket kärlek. 

Så sant, så sant...

Emma kom nyss hem från skolan med en kompis. Jag har suttit och pärlat lite. Pärlade även igår. Försöker komma i gång med pärlandet igen. Är kul men har svårt att komma på idéer och nya saker.(armband) Är tomt i huvudet. 

Jag ska ta tag i garderoben i hallen nu. Rensa bort sommarkläder. Nu behövs lite tjockare jackor tas fram. Och vantar o mössa. Hösten kom som en stormvind. Och kylan med den. 

Jag strejkar ju som sagt här hemma. Med matlagning bl a. Hur har det gått? Jo igår hämtades det kinamat på Ming. Idag blir det kroppkakor från Arontorps. Hahaha. Somliga gör det enkelt för sig. 

Ha en härlig kväll. Håll i hatten!

Stressklåda

Nämen vad kul. Då vaknade jag inatt med brännande känsla i hela sidan av huvudet på vänster sida. Högg som knivar bak vid ärret. Är liksom som små hårda knutor i ärret. Gör så galet ont. 

Somnade om men vaknade bortdomnad i kinden och i läpparna. Ser lite sne ut säger Micke. Känner mig jättesne som när man har tandläkarbedövning och det känns som att mungipan hänger. Men känns nog mer än det syns. 

Försökte äta en macka nyss men det gick inte. Kan knappt tugga. Fick bli Yoggi. Och kaffet går att dricka men jag får liksom mer trycka muggen mot höger sida av munnen o hälla in. Försökte dricka med sugrör men det var omöjligt. Gick liksom inte suga upp eftersom halva munnen är bortdomnad.  Sjukt läskig känsla. Förhoppningsvis släpper det snart. 

Känner ju ofta hugg och stickningar. Och är alltid lite bortdomnad i läpparna. Men när det blir så här på hela vänster sida, då är det läskigt. Om jag blundar hårt och verkligen pressar ner ögonen så känner jag det inte på vänster sida. 

Varför blir det så här ibland? Kan det bero på senaste dagarnas stress. Att jag har spänt mig? 

Som om inte det vore nog har jag fått klåda igen. Kliar på bröstet och hela halsen. Benen. Armarna. Hårbotten. 

Blir tokig. Försöker att inte klia men det är svårt att låta bli. 

Svårt att se kanske men är röd på hela halsen. 

Får försöka vila mig i form idag. Kanske går ut på en lång pw. Underbart höstväder. Sol och blå himmel. 

Men först försöka att, bokstavligen, hälla i mig kaffet. Och så vila ögonen en stund till. Det är så skönt att krypa ner i sängen igen. Nyhetsmorgon på och så somna om en liten stund. Vaknar oftast inte piggare men är ändå så gutt. Eller kanske sätta mig med kaffet ute i solen?

Fick precis ett fint sms av en vän. Att höra att någon saknar en är en underbar känsla. 

Matstrejk

Kan ni också bli trötta på att laga mat? Eller inte just på att laga maten kanske men att man nästan gör samma sak vecka efter vecka. Att man bara varierar mellan några olika rätter. Är så less på det. Idag gjorde jag en god kycklinggratäng som var minst ett halvår sedan vi hade senast. Det blev väldigt gott. 

Men, nu har jag bestämt mig för att matstrejka resten av veckan. Alltså jag vill äta maten men inte handla eller laga den. Nu får övriga familjemedlemmar komma på maten, handla och laga. Jag är trött på att det bara önskas nuggets, falukorv, tacos och hamburgare. Bläää. 

Så det blir spännande att se vad det bjuds på denna veckan. 

Strejkar oxå med hushållsfix. Tvätt. Städ och plock. Jag jobbar inte här. Jag BOR här. Punkt slut!

Jag drog till gymmet förut och gjorde av med lite dålig energi. Känner mig fortfarande less och tom. Kan liksom inte fatta varför jag ska drabbas av sån otur hela tiden. När ska det bli lite flyt i mitt liv? Helt overkligt det här. 

Men men...lika bra att släppa det nu. Det är som det är. Ingen idé att lägga energi på det. 

Får väl se det positivt. Nu kan jag göra lite annat denna veckan. Hade ju räknat med ryggläge och vila. 

Så nu får det bli tjejkväll på stan. Hela city har nåt event på torsdag. Och så blir det skördefest och även en träff med en härlig tjej i helgen. Bubbel och babbel. Så äh...jag ska nog inte gnälla. 

Inställd operation

Ja. Vad ska man säga. Vill bryta ihop. Skrika. Gråta. Dunka huvudet i väggen. Varför har jag sån otur?

Vem vill mig så ont hela tiden. Varför måste jag prövas med motgångar gång på gång på gång. 

Blev väl omhändertagen på op. Lite sönderstucken när dom skulle sätta nålen bara. Lyckades på 4:e försöket. Fick dropp. Låg och somnade en stund. Klockan tickade. Droppet droppade. Till slut kom beskedet att op ställs in. Läkaren hade fått en lång och komplicerad op och kände sig trött. Han tyckte inte det kändes ok att operera mig då. Det var ju sunt tänkt. En vettig läkare. 

Men oflyt för mig. Fast ska man nu tänka positivt så får jag väl tänka att det finns en mening med allt. Var helt enkelt ingen bra dag att opereras på. Tänk om han hade opererat mig ändå, trots trötthet och så hade något gått fel. 

Nä var väl ett bra beslut från läkaren. Bara jag som sitter här nu helt matt och tom. Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Lite ledsen över att jag har sånt oflyt. Hände ju likadant i Linköping när jag skulle opereras. Suck. 

Ge mig styrka någon.....

Operation

Idag har det varit en intensiv dag med Malva och Emma. Det har gått i 200. Men skönt, så jag har fått tänka på annat. Ångesten trycker i bröstet och tankarna är oroliga inför morgondagen. 

Tog en rejäl sovmorgon idag.  Patric och Malva kom hit på lunch. När han åkte stannade Malva kvar. Sen har jag och barnen haft en väldigt mysig dag. Lek och bus. Haft disco. Kört buss. Gått en långpromenad. Gjort  chokladbollar. Och sen fikat och kollat film. Lekte kurragömma och när Malva gömde sig bakom en gardin så åkte hela gardinstången ner. Ooops!

-Samoo. Samooo. Hjääälp. 

Gick inte annat än att skratta åt eländet. Och det var inte hela världen. Bara att skruva upp igen. 

Edit

När Tilda hade hämtat Malva la jag mig och vilade. Började känna tryck över bröstet. Kändes liksom att jag hade tagit på mig en för trång bh. Svårt att andas. 

Tog mig upp och ut på en pw. Frisk luft och så få skingra tankarna lite. 

Nu ska jag ta ett bad. Micke är hemma igen och han och Emma ska fixa mat under tiden. 

Resten av kvällen lär spenderas i soffan. 

Imorgon är det alltså dags för operation igen. Försöker intala mig att det går bra men är galet nervös och orolig. 

-Vad är du mest nervös över frågade en vän? Är du rädd att dö?

Nä...är nog egentligen inte alls rädd att dö. Mest rädd för komplikationer. Rädd att hjärnan inte ska palla mer. Rädd att vakna upp och ha ont. Att jag ska må dåligt. Är heller aldrig kul att behöva sövas ner...

Lite trött på att höra:

Det kommer gå bra. Det här fixar du. 

Hur vet du/ni det, tänkter jag då?

Är inte heeelt lätt för mig att tänka positivt även om jag faktiskt mestadels försöker det. 

Men troligtvis vaknar jag upp pigg och alert och vill åka hem och äta Kinamat. För det ska jag få om jag mår bra, har vi bestämt här hemma. ❤️

Vet ju att läkaren har pratat med Linköping och neurologen och det ska ju vara ok med en operation till. Så jag behöver nog inte vara orolig. 

Mest tror att jag mest är lite less. Tänker att, tänk om man hade planerat lite mer. Då kunde dom gjort detta när dom ändå gjorde en operation i maj. 

Det är liksom nya saker hela tiden och jag får aldrig komma till ro. Nu ska jag raka håret igen. In i huvudet. Sys. Läkarbesök igen. Ta bort förband och stygn. Rehab och vila...igen. 

Suck.

Suck. 

Suck. 

Allt kändes så bra i somras. Ta mig tillbaka. 

Tack alla som har hört av sig och som bryr sig. Ni är guld värda ❤️

Nervöskissar

Alltså vad är det med mig och nervöskissa? När jag är stressad över nåt eller nervös så blir jag så galet kissnödig och behöver springa på toa stup i kvarten. 

Jag är så nervös för måndag. Får panik. Är helt disträ i huvudet. Är här men ändå inte där...typ. 

Är så stressad. Och tänker miljoner tankar. 4:e operationen/ingreppet  i mitt huvud på 1 år och 4 månader. Det kan inte vara särskilt bra. Det oroar mig. 

Skönt att ha egentid ikväll för jag är inget roligt sällskap. Orkar inte prata. Orkar inte vara närvarande. Emma har en kompis som sover över och dom fnittrar för fullt i hennes rum. Jag ska faktiskt krypa ner nu. Är trött. 

Jag har ätit en enkel middag framför tvn. Avokado och fetaostsallad. Och nachochips med salami och ost som jag värmt i ugnen. 

När jag är så här stressad och nevös så tappar jag aptiten lite. Är hungrig men nästan inget smakar bra.  Men det här var väldigt gott. 

Det har varit en ganska soft och skön dag. Vi hade en lugn förmiddag. Sen var vi på kalas hos syrran en stund. I em besökte jag gymmet en runda. Sen kom min favoritfamilj på besök. Fick massa gos av min lilla Malvis. 

-Min saamoo. ❤️

Det var härligt att ha dem här en stund. Även om jag kände mig helt frånvarande i huvudet. Jag minns knappt vad vi pratade om. Lite läskigt. 

Imorgon kommer Patric o Malva och äter lunch här. Sen ska jag passa henne en liten stund. Emma har bestämt att vi ska göra chokladbollar. Får se vad Malva tycker om det. 

Just det. Har ju glömt skriva om att jag har gjort lashlift. Fick det i present. Kort beskrivet så permanentar man fransarna för att få böj på dom och sen färgas dom. Alltså betydligt mer skonsamt för fransarna. Inget lim eller så. Eller att man sätter dit fler fransar. Utan man sätter fransarna på små rullar för att böja upp dom. 

Det håller 9-12 v beroende på hur snabbt dina fransar växer. 

Jag vågade inte ta så mycket böj nu första gången. Ville ha det så naturligt som möjligt. 

Jag är supernöjd. Svårt att få med det på bild men det ser ur som att jag har lite mascara på mig typ. 

Före :

Efter : 

På den sista bilden har jag alltså ingen mascara. Det är "bara" lashlift.

Skönt att slippa sminka sig. Och man ser lite piggare ut. Nästa gång kanske jag ska våga mig på lite mer böj. 

Nu ska tant sova. Natti ❤️

Perfekt

Men wow. Vilken respons jag fått på mitt inlägg om Kropphets. Och bilderna på instastory. Fått både sms och kommentarer på Insta, även från helt otippade personer som jag tycker ser heeelt perfekta ut. Alla skriver såklart att jag är fin som jag är. Klart ingen skulle våga skriva något annat. 

-Du är fin Malin. Lite mycket gäddhäng och degig mage. Men annars helt perfekt. 

Hahaha

Jag måste väl kanske påpeka att jag inte var ute efter likes eller sökte bekräftelse. Jag vill bara , mer som en påminnelse till mig själv och andra, att man ska våga tycka om sig själv. Att man duger som man är. 

Så himla bra av Mia Skäringer att ta upp det här. Hon fick mig stt tänka till, rejält. 

Jag har aldrig retuscherat en bild men klart man försöker använda sin bästa vinkel när man tar kort. Eller använder nåt bra filter. På snapchat finns ju tex snyggfilter. Dock så syns det ju väldigt väl när man använt dom där filterna så alla vet ju ändå att det inte är sanningen. 

Det märkliga är att man ibland, obs ibland, kan känna sig så snygg i spegeln. När man har fixat sig o så. Men så ser man sig själv på bild. Eller tar en selfie och får en chock. WHAT? Ser jag ut så där???

Vips så raderas bilden. Varför egentligen? Det är ju så jag ser ut. Eller ljuger bilden?

Hur som helst så är det inte så att jag liksom avskyr mig själv. Och har hemska tankar om mig själv. Jag är bara inte helt nöjd med mig själv. Iaf inte vissa delar med mig själv. Men vem är det? Förmodligen ingen. 

Finns det någon som är perfekt? Eller känner sig perfekt? Och det är väl tur att inte alla är perfekta och att man är olika. Shit vad livet skulle vara tråkigt annars. 

Det viktigaste är väl att man inte behöver vara helt perfekt för att ändå vara helt fantastisk. 

Inte helt perfekt men ändå perfekt. Typ. Ja ni fattar...

Som armbandet jag gjorde till min systerdotter med R:et upp och ner. Som en påminnelse om att vi alla är lite upp o ner och fram o tillbaka men kan vara bra ändå 

Edit

Jag skulle tagit sovmorgon idag tänkte jag. Nä men då vaknar jag innan 7. Klarvaken. Seg i kropp och knopp men omöjligt att somna om. Så jag gick upp. Tände ljus. Kröp ner under filten i soffan. Och här blev jag kvar. Emma vaknade precis. Så nu ska jag snart äta min andra frukost för idag. 

Ha en trevlig lördag. Blås inte bort. 

Kropphets

Såg ni Mia Skäringers program, Kropphets, igår? Om ni inte har sett så se. Särskilt om ni har barn, tonåringar, som håller på att växa upp. Det är tufft där ute. Man ska vara som alla andra för att duga o passa in. Och inte blir det bättre av jakten på likes på sociala medier. 

Kände igen mig i så mycket hon sa. Att aldrig vara nöjd med sig själv. Jag är 44 år och kan inte minnas att jag någon gång i mitt liv har varit nöjd med mig själv. Ganska lång tid att, som hon sa, pissa på sig själv. Och om jag nu har, förhoppningsvis,  lika lång tid kvar att leva, ska jag vara missnöjd resten av den tiden också. När blir man nöjd? 

 Orkar inte vara missnöjd längre. Vill duga. Inte för andra, men för mig själv. 

Jag har alltid avskytt mitt leende. Gluggen mellan framtänderna. Hej hej Tore Skogman, typ. Har alltid skämt över mina bröst. Dom är så små. Oss plankor emellan vem har hyvlat dig fick jag höra i tonåren. Kul. Det har jag fortfarande inte glömt. 

Tycker alla mina födelsemärken på kroppen är fula. Som om jag råkat cykla bakom någon som spottat snus. Bruna fläckar överallt. 

Jag har sjukt ful näsa. 

Jag har alltid avskytt min gropiga rumpa,  bristningarna på låren och mina håriga armar. 

Just nu har jag gått upp en del i vikt. Och känner mig mer missnöjd än på länge. Svullen o slapp. Degig och hängig. 

Men det är nog som Mia Skäringer sa, att även om man ändrade allt det man tycker är fult och fel så skulle man inte vara nöjd ändå. Då skulle man hitta nåt annat att hacka på. Som att man liksom inte vill tillåta sig själv att vara nöjd. 

Eller är det att man tror att man inte duger som man är? Tänker ens någon annan på alla mina "fel"? 

Jag försöker lära min dotter att man duger som man är. Men jag kanske ska lära mig själv först. 

Nä nu får det fan vara nog 

Det här är jag. Utan filter. 

Jag är varken tjock eller smal. Jag är lagom. Och jag duger som jag är. 

Jag kommer fortfarande träna och försöka hålla mig i form. För att jag mår bra av det. Inte för någon annan skull. Utan min egen. 

Jag vill fortfarande vara i mitt livs form nästa år när jag fyller 45. Jag vill känna mig stark både fysiskt och psykiskt. Och så vill jag tycka om mig själv, på riktigt. 

Det har varit en ganska soft dag. Jag är inte i form alls. Låg, ledsen, orolig, stressad...

Operation på måndag. Jag vill men vill ändå inte. Hela min kropp skriker: Jag orkar inte. 

Jag sov länge idag. Gick upp för att säga hej då till Micke som drog iväg på svensexa över helgen. När jag ändå var uppe så tog jag en runda till gymmet. 

Hem och la mig på soffan. Låg och kollade på tv när jag plötsligt blev alldeles lipig och fick tryck över bröstet. Fick svårt att andas. Försökte att inte stressa upp mig. Men paniken steg i mig. Tänk om jag skulle dö där och då. Emma som snart skulle komma hem från skolan. 

Ångestattack. Den gick ändå över relativt snabbt.  Gjorde övningar jag lärt mig i mindfulnessen. Det kanske hjälpte. 

Men sen somnade jag helt utmattad. Och jag har känt mig helt utmattad resten av kvällen. Helt tömd på energi. 

Men jag har haft en väldigt mysig em och kväll med min dotter. Vi har rensat lite ibland hennes kläder som inte är lagom längre.  Hon har haft dansträning. Och så har vi bara legat på soffan och softat. Mys. Pratat en del om livet, skolan, vänner...Det är skönt att vara själv med Emma ibland. Och få prata om lite "tjejiga" saker. Vi pratar alltid mycket med Emma om allt. Men när man är själv med henne pratar hon alltid lite mer. Och så har jag så kul med henne. I bilen till och från dansen hade vi musik på högsta volym, sittdansade och sjöng. 

Min älskade, fina dotter. ❤️

Vi skulle gått på bio imorgon men jag orkar inte. Och det var ok för Emma. Hon förstår. Hon märker nog hur jag mår. 

 Min syrra och hennes dotter har kalas så vi åker nog dit  en liten runda. 

Och sen ska Emma ha en kompis som sover över. Det känns bra. Då har hon nåt att göra och jag kan bara vila och försöka samla kraft till måndag. 

Nu ikväll har jag unnat mig ett glas bubbel. Hade egentligen lagt en liten flaska på kylning tills imorgon. Men vill inte dricka när Emma har en kompis som sover över. Inte när jag är ensam med dom. Emma ville äta thaimat ikväll. Sån man värmer i micron. Faktiskt väldigt god. Kanske inte låter så gott med micromat men den är verkligen god. 

En perfekt och lätt rätt för Emma att tillaga när hon ska fixa mat själv. 

Och jag åt västerbottenpaj och kantareller. Magi. 

Ute blåser och regnar det. Inne har vi det varmt och mysigt med tända ljus och filt. Men vi börjar båda bli trötta så jag tror vi kryper ner ganska tidigt. 

Hoppas stormen har blåst förbi nu så vi kan sova gott inatt. Och att studsmattan står kvar när vi vaknar ...

Pausa tiden

Trots en väldigt trött start på dagen så har jag hunnit med en del idag. Kan väl inte direkt påstå att motivation eller ork infann sig utan mer "jag borde" och "jag måste". 

Jag drog till gymmet en liten runda. Och eftermiddagen ägnade jag mig åt att städa. Min favoritfamilj kom på en kaffe. Sedan stannade Malva kvar här i några timmar. Vi pärlade ett halsband och så gick vi lekplatsen en runda.

 

Sen mys och gos i soffan. Hon somnade i min famn. 

Just där och då önskar jag att jag hade kunnat pausa tiden ❤️

Emma har en kompis här som ska sova över. Det är studiedag imorgon. Dom hade spa förut. Härliga och goa tjejer 

Jag har lagt mig nu. Har haft en tryckande huvudvärk hela kvällen. Trots gos med Malva och härlig energi ifrån henne så har jag känt mig lite låg. 

Jag tror att nervositeten inför måndag gör sig mer och mer påmind. Samtidigt som att jag bara vill att allt ska vara klart, att det ska vara över, så vill jag oxå att den här helgen går extremt sakta. 

Sov gott 

Lågt blodtryck

Jag känner i min kropp att nåt är fel. Pratade med en sköterska precis som bad mig skriva ner allt som inte känns bra, för det är lätt att glömma när man väl ska säga det sen, inför ett samtal med läkare. 

Känns fan som att jag är hypokondriker. Listan blev lång.  Men allt detta är ett problem i min kropp. Kan det vara en biverkning av medicinen?Eller är min kropp så stressad att den liksom håller på att kollapsa? Vet ju att långvarig stress och kronisk smärta påverkar kroppen. Och det känns som att dom senaste åren, framförallt det senaste 1,5 året har ju liksom inte varit helt normalt eller hälsosamt. 

Har alltid haft lågt blodtryck men nu börjar jag känna mig matt och darrig i kroppen. Tog nyss mitt blodtryck. (Har apparat hemma) Hade 90/44. 

Bli inte chockad när ni läser listan. Den är lång, som sagt. Och då har jag inte ens skrivit upp domningarna i ansiktet och den brännande och stickande känslan bak i huvudet. Eller tinnitusen som bara blir värre o värre. 

Men jag är inte döende, åh nä, än finns ork kvar i denna envisa kropp. Men...jag börjar känna att det blir mer motigt att gå upp om dagarna. Tröttheten tar all energi. Och även lusten att göra saker blir mindre. Jag vill göra saker men orken lyser ibland med sin frånvaro. Den börjar sina den med. Som allt annat i min kropp. 

Men det kanske "bara" är så enkelt som brist på nån vitamin, eller nåt. Eller så är det en biverkning av medicinen, som blir bättre så fort kroppen vant sig. Eller så är det extra stresspåslag ,just nu bara,inför op på måndag. 

Eller kan man få allt detta när man kommer i klimakteriet? För mensen är ju riktigt skum nu. Kommer och går som den vill. Och när jag blöder så är det floder. 

Jag vet inte...vet bara att jag önskar mig en stor dos av energi, kraft , motivation och glädje i min kropp. Finns det nån spruta man kan ta? En riktig boost för kroppen. 

Aborre

Det här är precis min humor

Otroligt roligt. 🤣🤣🤣 Men bra att tänka på när det är tungt. Det finns alltid dom som har det värre. 

Seg idag med. Orkeslös är rätt ord. Kraftlös. Snälla, ge mig lite energi. 

Tog en pw i morse för att få frisk luft och  lite ork. Åkte in till stan för att uträtta ett par ärenden. Men orkade knappt gå i butiker. (DÅ är jag trött...eller sjuk) Kändes som om jag gick i dvala på stan. Tog en ensamfika. Rätt skönt faktiskt. 

Köpte ett fint armband till min fantastiska sonhustru idag. Hade sett och läst om det innan och idag var jag inne på Hallbergsguld ,som ska stänga ner och har rea, och såg armbandet där. Så jag köpte det direkt. Gillar vad det symboliserar. 

Jag tycker Tilda är så grym. Hon klagar aldrig. Kämpar på med hemska arbetstider. Höggravid, ont och trött men alltid lika positiv och glad. Hon är en fantastisk mamma till Malva. Och jag är så glad att just hon är Patrics fru och mamma till mina barnbarn. ❤️

Emma och jag tog en liten kvällsrunda, hon på cykel och jag gick,dit nu ikväll för attlämna  armbandet.  Lilla Malvis hade varit hos tandläkaren idag och det hade gått jättebra. Farmors duktiga tjej. 

Tidigare idag satte jag mig och pärlade en stund. Orkade inte så länge. Svårt att fokusera. Men testade att göra ett nytt armband i läder. Det blev ganska fint. 

Edit

Nu ligger jag på soffan. Ska se en serie sen ska jag krypa ner. Eftersom min kropp skriker efter sömn så är det väl likabra att ge den det. Man ska ju lyssna på sin kropp. 

Imorgon är tanken att jag ska orka med ett gymbesök. Behöver även städa. Har tänkt göra det i flera dagar men har inte haft lust. 

Emma ska ha en kompis som sover över imorgon. Det är studiedag på torsdag. Och så kommer Malva hit en stund. Så bäst att försöka vara utvildad så man orkar med lite lek och bus med trollungen. ❤️