Dolt handikapp

Jahopp...då ligger jag här och försöker stå ut med Prins T som verkar ha fredagsfest i örat. Ett jäkla liv. Och extremt ihärdigt. Suck...

Jag är trött och behöver sova. Imorgon bitti ska vi upp och iväg till simhallen. Prins T tycker tydligen inte jag behöver sova. Är bara att försöka härda ut. Inte känna stress. Nån gång somnar jag väl till slut...

Såna här dagar kan jag verkligen bli tokig. När tinnitusen är som värst. Jag får nästan panik. Det låter hela tiden. Hela hela hela HELA tiden. Och högt som fanken. Det stör enormt mycket. 

Tinnitus är verkligen ett dolt handikapp. Det syns inte men finns där.  Jag är liksom fånge i min egen kropp med en extremt påfrestande och högljudd Prins T. Och det värsta av allt...jag kommer aldrig bli av med honom. Jag försöker hela tiden lära mig leva med honom, med ljudet. Vissa dagar går det lättare, faktiskt ganska bra. Andra dagar sämre. Idag känns det hopplöst. 

Ju mer aktiv jag varit, om jag varit bland mycket folk, mycket ljud, om jag varit stressad, orolig eller sovit dåligt, desto mer ljud är det. 

Men jag kan ju liksom inte stänga in mig helt heller. Och ju tystare det är desto jobbigare är det. 

Jag har dubbla känslor när det kommer till tystnad. Jag längtar efter att det ska vara riktigt tyst igen. Har glömt vad HELT tyst är. 

Samtidigt som jag nu drar mig för tystnad för då hörs Prins T ännu mer. Dilemma deluxe. 

Har haft en ganska bra dag ändå. Varit på stan och shoppat med min familj. Vi hämtade upp Patric som lunchade med oss. 

Var och hälsa på Malva en runda ikväll innan vi gjorde middag. Tacos. Vad annars, det är ju fredag 😜

Emma och jag har kollat en film. Tredje delen i Divergent-serien. Mysigt att gosa ner sig under filten med henne och kolla film. Hon har så mycket tankar och funderingar. Idag frågade hon:

-Mamma, behöver jag vara orolig när du opereras?

Älskade lilla barn. Svarade givetvis att hon inte behövde vara orolig. Men kände hur det högg till i bröstet. Kan inte påstå att jag längtar efter operationen. Rädd över vad plattan har ställt till med. Samtidigt som det ska bli förbannat skönt att bli av med den. 

Idag har jag testat att ha mina glasögon. Måste ha dom för jag ser sämre o sämre. Tror det är därför tinnitusen är värre. Det gör extra ont bakom örat när jag har dom på mig. Vilket gör att jag spänner mig ännu mer. Biter liksom ihop käken. Skuter upp axlarna och är stel i nacken. 

Gnäll gnäll gnäll...

Finns det nåt som är bra i mitt liv? Ja...det mesta faktiskt. Förutom Prins T och Mr Ménières. Herr Kräk har jag ju faktiskt blivit av med. Ett problem mindre. Ett steg åt rätt håll. 

Och jag längtar efter 2018. Nytt år. Nya möjligheter. Tror och hoppas fortfarande på att det kommer bli ett bra år. Mitt år. Då ska jag ta tillbaka mitt liv igen...

Jul jul, strålande jul

Jag är ju som sagt var egentligen inget stort fan av julen. Men. Ett stort MEN, denna julen har varit väldigt bra. 

En mysig uppesittarkväll med sonen och hans familj. Vi firade lilla julafton. Malva fick bl a en docksäng och ett tält av oss. Tältet var verkligen uppskattat. Och jag hoppas att teater med Babblarna kommer uppskattas sen också. 😍

Julafton var vi hemma. Svärmor och hennes särbo kom till oss och firade jul. 

Vi käkade lunch, kollade på Kalle och Emma delade ut julklappar. 

På morgonen ställde vi ut gröt som vanligt. Och tomten lämnade ett brev och två små klappar till Emma. Han bad  om hjälp att dela ut julklapparna under dagen. 

Jag dekorerade årets julsittning med grankvistar, målade kottar, torkade apelsiner och kanel. 

Älskar att duka och fixa. 

Julaftonskvällen spelade vi ett spel som Emma fick. Hysteriskt roligt. Mycket dregel och skratt blev det. 

Och sen låg vi i soffan och såg en film. Alltså en väldigt lugn och skön julafton. 

Juldagen kom Patric o Malva och åt frukost med oss. Sen fixade jag o grejade lite innan min stora familj kom för lite trevligheter. 

Jullekar, barnen fick skattjakt, julklappsspel och gott att äta och dricka. En trevlig och rolig kväll. Patric och Malva sov över här. Tilda jobbade natt. 

Annandagen blev det, som alltid, fantastiskt god kalkon hos svärmor på Öland. 

Onsdagen passade jag Malva. 

Vi lekte och busade lite sen tog vi en pw och då somnade hon i vagnen. Då kom Patric hit och behövde skruvhjälp med möbler han hade köpt till Malvas rum. Jag låg dubbelvikt på golvet. Längesedan jag skrattade så. Man kan väl säga att min son inte är van att använda verktyg 🤣

Emma var med Micke en runda på jobbet och sen hade hon en kompis som sov över. Och det hade jag med. Ingela kom hit och var nattgäst. Vi tog en pw. Åt och drack gott och sen satt vi och babblade om allt mellan himmel och jord. En mysig och lugn kväll. Blev sängen rätt tidigt ändå. 

Igår var det nagelfix och sen tog jag en fika med Ingela innan hon skulle vidare. 

Sen var det världens lugnaste eftermiddag. Jag låg och vilade ett par timmar. Magiskt. 

Sen fick vi lite gäster på kvällen. Bla en väldigt söt liten Maja. 

Som sagt. Det har varit en bra julhelg och vecka. 

Jag har mått relativt bra. Har varit rött trött senaste dagarna. Även haft väldigt ont. Vilket blivit att jag tagit mer mediciner och det i sin tur gör att min mage protesterar. 

Men i det stora hela har allt mest varit bra ❤️

Och jag måste ha varit snäll för jag fick många fina julklappar. 

David Batras show. Gå på melodifestivalen ( finalen ) En bok, presentkort på klippning och naglar, träningsbyxor ( adidas ) pengar och pyjamas. 

Idag bråkar Print T rejält med mig. Och det värsta är att det även börjat låta i andra örat. Panik. Så ja, nu hör jag sämre än någonsin. 

Tog en rejäl sovmorgon idag. Har nyss ätit frukost. Vi ska in till stan idag och shoppa lite. Emma fick lite olika presentkort i julklapp som hon vill använda. 

Sen blir det hem och ta på pyjamasen och bara softa. Imorgon ska vi åka till simhallen med lilla Malva. Men efter det blir det bara en soft lördag oxå. Så förbannat skönt. Har varit en relativt lugn jul o vecka, men ändå intensiv på nåt vis. Det märks nu för min kropp och knopp skriker efter tystnad och vila. 

Måste bara berätta. Var med om nåt roligt igår. Och rörande. Jag gick, på riktigt, ut med tårar från en butik. Handlade och började prata lite med en som satt i kassan om det jag handlade. Då säger hon till mig att hon tror hon läser min blogg. Om det är jag som bloggar och har Menieres. 

Ja ,sa jag, väldigt paff och ställd. Tror ju liksom inte att någon annan än familj o vänner läser. Sen sa hon att hon själv har Menieres. Och att hon tycker synd om mig. Och att jag skriver så bra. Blev otroligt glad. Och ja, lipig. Men även tacksam. Studsade nästan ut från butiken. En sån sak, att någon berättar att dom läser min blogg och att dom tycker den är bra, gör att det är roligt att skriva igen. ( Efter nyår ska jag skriva på krönikor igen. Och kanske är det dags att börja på den där boken igen?! )Och lite nöjd är jag över att hon kände igen mig. Asså är jag en kändis nu. Typ F-kändis eller nåt? 😜

Jag blir lite nyfiken nu...vem är just DU som läser min blogg? 

Och du, J, där i kassan igår...Tack ❤️

Övernattning

Jag ligger brevid  Emma i hennes nya rum. Vi kör övernattning. Mysigt att få sova över. 

Hon har somnat nu och imorgon får vi sovmorgon för Emma har jullov. 

Nu ikväll hade jag eg bestämt mig för att slå in julklappar. Jag började men orkade inte. Blev helt trött i huvudet. Men det blev några stycken iaf. Jag tycker eg det är rätt kul att slå in paket. 

Idag har jag faktiskt betat av lite på to do-listan. Handlat med syrran inför juldagen. Då vi ska vara här hemma och fira lite jul. Har gjort klart lite knep och knåp,frågesport och musikquiz. 

Jag har gjort egen sill för första gången i mitt liv. Oj vad god den blev 

Det är matlagningsyoghurt , riven lime + limesaft, salladslök, chili, spiskummin och fetaost. Och sill då. 

Har även gjort snaps. Jag gillar inte snaps så svårt att säga om den är god. Men jag hoppas den är godare än den ser ut. 

Det är riven apelsin med vaniljstång o lite annat i. 

Jag har även skrivit ett brev från tomten till Emma. Hon tror fortfarande på tomten. Och så länge man tror så finns han. ❤️

Tomten lämnar brevet på trappan efter att han har ätit upp gröten som Emma ställer ut. En tradition vi har varje år. Och så gjorde jag även med Emmas storebror när han var liten. Det är mysigt med traditioner. Och något jag hoppas mina barn bär med sig. Fina minnen ❤️

Julen är barnens tid, tycker jag. I alla fall julafton. Jag vill att Emma ska känna att julen är rolig, mysig och att vi umgås. Att det liksom blir något speciellt. Och inte bara som alla andra dagar. 

Jag har hunnit med en hel del idag. Har varit tvungen att sysselsätta mig. Jag har,rent känslomässigt ,haft en jobbig dag. Jag tog en pw. Det var första gången på ett bra tag. Det var skönt. Ska försöka komma igång med mina  promenader och lite träning igen. 

Hade även ett långt samtal med en vän förut. Det gjorde mig glad och jag fick energi. Insåg att jag behöver mina vänner mer än jag tror. ❤️

Vet inte varför jag alltid flyr och drar mig undan när jag mår dåligt eller har det jobbigt. Jag tror det är för att skydda mig själv. Men eg så gör jag ju mig själv ännu mer illa. Framför allt ensam. 

Ensam är inte alltid stark. 

Idag har jag tyckt lite synd om mig själv. Tycker liksom att det är orättvist. Att jag har drabbats av mer elände än jag förtjänar. Jag vill ha ett liv igen. 

Snart är det jul. Sen nyår. Och ett nytt år väntar. Det året vet man ingenting om. Ett år med månader som är som kapitel i en bok. Men med helt oskrivna blad. 

Ett nytt år. Mitt år. Jag längtar. 

Jag längtar också efter helgen som kommer. Bara massa mys och trevligheter. ( jag har förträngt allt jag har att göra 😅 )

Imorgon fika med en av systrarna som ville komma och fira Emma. Sen in till stan med mitt lilla hjärta. Vi ska gå på bio. På den nya filmen Monky. 

Sen uträtta lite ärenden innan vi går och käkar nånstans. 

Lördagen spenderar vi med lilla familjen Wisth. Då firar vi lilla julafton med allt vad det innebär. Julklappar till dom små, laga middag uppesittarkväll, Bingo Lotto, spela spel. Och som alltid när vi är med Patric o Tilda, skratta och ha kul. ❤️

Jag är inget stort fan av julen. Men jag älskar  att umgås med dom som betyder mest. 

Och denna julen kommer jag liksom förra julen att använda mobilen mindre. Kommer förmodligen heller inte att blogga. Så jag passar på att önska er en God jul. 

Operation

Nu sitter vi i bilen på väg hem från Linköping. Jag är ledsen och trött. Smärtpåverkad. Gör ont efter allt tryckande och kännande bakom örat. Jag har spänt mig så mycket så det känns som att käken låst sig 

Ja så vad händer nu? Jo, plattan ska bort. Den sitter inte bra alls. Så det blir en operation till. Sen det här med ansiktsnerven då. Jag hade tydliga känselbortfall på vänster sida i ansiktet. ( Dom gjorde tester ) Så det kan hända att man behöver göra något åt den nerven oxå men då vill man göra det när man ändå ska operera. 

Jag skulle göra en magnetröntgen för man ville se om den var skadad eller om det är något blodkärl som ligger nära och trycker. För på en tidigare magnetröntgen som dom hade tittat närmare på igen kunde man tydligen se att något blodkärl låg rätt nära ansiktsnerven. Tydligen kan det irritera nerven. 

Så dom vill alltså göra en magnetröntgen till innan dom opererar så dom slipper operera två gånger. 

Så nu ska få en tid för magnetröntgen. När den är klar så blir jag kallad för op. Antingen ”bara” ta bort plattan. Man skruvar ut dom tre skruvarna som är kvar och lyfter bort plattan. (Den 4:e skruven tog man bort i augusti när jag var där och gjorde ett ingrepp/klippte bort en bit på plattan ) Eller så åtgärdar man även problemet med ansiktsnerven. 

Fram tills jag bli kallad för op så inga tunga lyft eller större ansträngningar.  Ingen stress. Vila. Lugn o ro. 

Jo tjena. Välkommen in i Malin Ungers värld. Stressar hela tiden. Oroar mig konstant. Vila? Hur gör man det? Lugn o ro? Kan man ha det på riktigt?

Nä skämt o sidor. Tycker ändå att jag tar det rätt lugnt. Men, kanske har lite för mycket på schemat ibland ändå. Framför allt så har jag börjat stressa en hel del igen. Mest inre stress. 

Ska direkt ta tag i att avboka saker som jag bokat in mig på men känner att jag faktiskt inte orkar. Kanske hade orkat men då blir andra saker lidande och jag måste prioritera. Familjen är viktigast. JAG är viktig. Så nu mina vänner får ni har överseende med att jag tackar nej till saker. Jag tänker vila upp mig inför den kommande operationen. Jag tänker bara lägga energi på mig själv och familjen. Och på saker jag faktiskt känner att jag orkar. Jag har klämt in alldeles för mycket runt jul och nyår. Det ger mig nästan lite panik. Känner inte riktigt att jag hinner. Så jag kommer göra mig själv en tjänst och avboka en del saker. Hoppas ni förstår. 

Känner mig så klart lite rädd över det som komma skall. Läggas in igen. Sövas ner. Operationen. Tiden efter. Men känner även en lättnad över att dom tar hand om mig. Att dom tar tag i problemet. 

Ska jag äntligen få bli ”normal” igen? Jag vågar inte riktigt hoppas. Men jag vill så gärna tro att 2018 kommer bli ett bra år. Visst kommer det bli ett bra år?

Jag vill må bra. Vara smärtfri, pigg och glad igen. Glad inombords och inte bara munnen som ler. 

När någon frågar:

-Hur är det? Vill jag kunna svara att det är bra utan att ljuga. Jag vill verkligen mena det. 

Jag vill kunna bojkotta ”jag orkar inte” och istället kunna känna energi. 

Jag vill inte vara den där ”tråkiga” Malin som alltid har ont någonstans eller är sjuk. För även om jag inte kan hjälpa det så kan jag inte vara särskilt kul att umgås med. Jag känner iaf inte att jag är ett särskilt roligt sällskap. 

Och jag är så less på att höra mig själv säga att jag har ont att jag knappt säger det längre. Jag skriver bara här. Men tänk vad skönt det skulle vara om jag kunde vara positiv även här. Eller rent av må så bra att bloggen inte fyller någon funktion längre. 

En av läkarna idag sa att jag såg lite trött och ledsen ut. Men att man ändå kunde se glimten i ögat på mig. Och att min styrka var att jag är envis och kämpar på! Jo...visst är jag envis. Ibland för envis för mitt eget bästa. Men kämpar? Känns som att jag har gett upp för längesen.

Nu är det inte många dagar kvar till jul. Jag ska beta av dom viktigaste sakerna på to do-listan men sen ska jag ha en lugn och harmonisk jul. 

Och innan julafton ska jag göra några saker som jag ser fram emot. Och som kommer ge mig energi. Bio med familjen. Och uppesittarkväll hos Patric och Tilda ❤️

Blandade känslor

Borde sova men jag kan inte. Miljoner tankar snurrar. Idag ringde dom från Linköping. Jag fick en tid redan imorgon. Hjälp! Stod i stan och skulle luncha med min son när dom ringde. Fick börja kolla hur jag skulle kunna ta mig dit och även fixa barnvakt åt Emma. Allt löste sig snabbt. 

Så imorgon ska jag alltså träffa öronläkaren och neurokirurgen som opererade mig. Äntligen. Känns som en lättnad men ändå är jag nervös. Lite orolig. Lite rädd. Blandade känslor. Vad kommer att hända nu? Vilka beslut ska tas imorgon?

Skönt att äntligen få träffa dom igen iaf. Att dom lyckades klämma in mig innan jul. Det trodde jag aldrig. 

Ska försöka sova nu. Har grejat en massa idag så jag är rätt trött i huvudet. Nu ikväll har jag gjort egen snaps. Med apelsin och vanilj. Jag har suttit med frågesport, knep och knåp, musikquiz och lite annat inför juldagen. Vi brukar ha lite lekar och tävlingar då. Jag betar sakta men säkert av lite på to do-listan. 

Inte många dagar kvar till julafton nu. Känns en aning stressande. Särskilt eftersom en hel dag försvinner imorgon, då jag eg hade tänkt göra massor. 

Varför blir det alltid så här varje år? Stress stress stress. Tänkte på det på stan idag med. Det är inte många som direkt ser lugna och harmoniska ut när dom irrar runt i butikerna. Alla ser snarare panikslagna ut. Hehe

Jag tycker ändå egenrligen att jag har läget under kontroll så allt blir nog bra till slut. Jag stressar som vanligt säkert upp mig själv helt i onödan. 

Jag stressar säkert mig själv i sömnen oxå. Därför jag aldrig vaknar utvilad. 

Sov så gott ❤️

Hipp hipp Hurra

Idag fyller vår lilla älskling 9 år. Det har vi firat med att först väcka henne idag på morgonen ( hon sov inne hos oss )och så fick hon gå in i sitt nya rum som vi har fixat åt henne. 

Lycklig tjej ❤️

Nu ikväll har vi haft kalas för henne. 

Jag är helt slut. Senaste dagarna har varit väldigt intensiva. Och jag har grejat mycket. Det märks att jag inte har samma ork och kraft som innan. 

Jag är så där trött så jag är helt tom. Orkar inte tänka knappt. Känner mig som en zombie. 

Har haft svårt att äta senaste dagarna också. Har mått illa. Och för lite mat ger ännu mindre energi. 

Imorgon under dagen har jag lite på schemat men sen blir det en lugn eftermiddag och kväll. Jag ska slappa och göra ingenting. 

Jag får panik över att det bara är några dagar kvar till julafton. Jag orkar inte. Vill skjuta på det, bara några dagar till. 

Det är så mycket vi ska hinna göra. Så många vi ska träffa. Och jag vill helst bara ligga kvar i sängen. 

Men jag får rycka upp mig. Det är bara jul o nyår en gång om året. Det blir bra det här. Jag får vila i januari. 

Idag hade jag telefonen på laddning uppe när jag var nere i källaren. När jag kom upp hade jag ett missat samtal från Linköping. Skit oxå. Ringde upp men då var min läkare upptagen. Hoppas hon ringer imorgon. Och hoppas hon har en dag och tid åt mig. Känner att jag behöver träffa henne och neurokirurgen NU. Jag orkar inte så mycket längre. Varken psykiskt eller fysiskt.

 Min kropp börjar strejka på många olika sätt. Problem med magen. Tappat aptiten.( förutom när det gäller sötsaker )  Tinnitusen blir värre o värre. Ont i kroppen. Stel och spänd. Bortdomningarna i läpp och tunga försvinner inte. Smärtan. Kan knappt komma emot bak där plattan är. Kan knappt nudda utan att vilja skrika rakt ut.  Gör ont att vara ute när det är kallt. Har mer o mer huvudvärk. Ser suddigt. Pratar sluddrigt. Tappar ord. Säger fel saker. Är allmänt konstig och disträ. Har svårt att fokusera och koncentrera mig.

Allmänt snurrig i bollen. Hör sämre. Säger VA? hela tiden känns det som. Är konstant trött. Tappar hår. ( förmodligen av stress och oro )

Är klumpig och tappar saker hela tiden. Känns som att signalerna från hjärnan har spårat ur totalt. Tror tex att jag greppar en mugg eller så men håller knappt i den och så tappar jag den istället. Tappar mjölkpaket. Spiller ut läsk. Häller brevid när jag ska hälla fil i en skål osv osv. Vad är det som händer med mig? 

Jag behöver semester från mig själv snart. Står, på riktigt, knappt ut med mig själv.

Nu ska jag sova. Det bästa jag vet just nu är att sova. 

Krupp

Nu sitter jag med en kaffe. Kollar musikhjälpen och försöker att inte somna. Är supertrött. Malva har sovit jättebra inatt. Hela natten faktiskt. Hon vaknade bara till en gång men det var nog för att hon stördes av Emmas hosta. 

Emma har som sagt hostat hela natten. Krupphosta. Skällande och gäll hosta. Väsande i bröstet. ( borde inte det ha växt bort snart? )Stackarn. Hon var så trött i morse. Och väldigt hes. 

Men vi lyckades ändå få en mysig morgon och barnen var glada när dom lämnades av på sina skolor. Jag beundrar alla som har två eller fler barn att styra med varje morgon. Samt hinna med sig själv. Nu märker man hur ”bortskämda” vi är med bara Emma hemma. 

Fast inga problem egentligen att ha Malva. Hon är väldigt duktig och snäll. Tror mest det är jag själv som stressar upp mig över allt jag ska göra o hinna med och så. Men jag har ju lärt mig att det går inte plocka och städa förrän Malva har lagt sig för hon röjer verkligen och drar fram allt. Och ja...det måst ju barn få göra. Lite stökigt är inte hela världen. 

Jag ska fortsätta rensa nere i källaren idag. I em ska jag köra Emma till en kompis. Hon ska äta där och så ska dom fixa sig lite innan dom ska gå på disco på den andra skolan i Lindsdal. Och jag måste in en snabb runda till stan. 

Ja. Och sen är väl snart denna dagen över. Som alla andra dagar. Dom försvinner lika snabbt som dom kommer. Är väl inte konstigt om man är lite stressad. Skulle behöva lite mer än 24 timmar på ett dygn ibland. Nu för tiden när jag lägger mig väldigt tidigt på kvällarna och ligger kvar i sängen fram till lunch blir ju dagarna betydligt kortare. 

Har bestämt mig för att ha en bra helg och försöka tänka bort smärtan. Även om det är svårt ibland så blir fanken allt så mycket enklare om man tänker positivt. 

Musikhjälpen

Hur bra är inte musikhjälpen? Kan inte sluta kolla. Men mitt hjärta går sönder och tårarna sprutar. Barn som blir sålda. Barn som blir utnyttjade. Små spädbarn med könssjukdomar. Alltså allvarligt. Hur sjuka människor finns det i vår värld? 

Nu ligger Malva och Emma brevid mig i sängen och sover.  Micke är i Skåne och vi lånade Malvis för lite mys idag. När jag ser dom ligga här brevid mig så hugger det i bröstet. Vem kan vilja göra ett litet oskyldigt barn illa? Så ofattbart. Så overkligt. Så förbannat sjukt så jag mår illa. 

Har iallafall haft en intensiv och rolig em och kväll med tjejerna. Bus och skratt. 

Vi la oss allihop vid kl 20. Mysigt. 

Jag är helt slut i kroppen. Har fortsatt rensa och fixa i källaren. Burit. Plockat. Upp o ner för trappan. In och ut. Hej och hå. Men det börjar bli klart. Har verkligen varit kaos eftersom vi bara hastigt o lustigt bar ner alla Emmas saker där. 

Nu är Emmas rum snart färdigt. Väggen lagad. Tapeter uppe. Nu ska matta o lister in. Sen alla grejer igen. 

I helgen ska vi greja med det. Och så hinna med en julfest. Och handla o städa. På måndag fyller Emma år. Pjuuuh! Och hela familjen är fortfarande förkylda. Micke ringde nyss , han kände sig febrig. Emma ligger brevid och hostar för fullt. Krupphosta typ. Suck! Jag blir så less. 

Har haft en hyfsad dag rent smärtmässigt. Ont men inte outhärdligt ont. Pratade med min läkare. Ska fortsätta med dosen som är på medicinen. Inte öka. Hon misstänker att medicinen gjort att det blivit en biverkning. Mer nervpåverkan eftersom min tunga domnat. Det släpper verkligen inte. 

Hon hade lämnat meddelande till neurokirurgen senast idag så hon hoppades på att kunna höra av sig till mig snart igen. Behövde prata med honom så fort som möjligt eftersom domningarna håller i sig. Så ja...jag väntar. Försöker att inte tänka på det. Det blir när det blir. Hon frågade om jag var bortrest nåt under jul och nyår och dagarna efter. Men det är vi ju inte. Så förhoppningsvis kanske jag får komma till Linköping snabbare än jag tror/ vågar hoppas på. 

Jag sa som det var till henne idag att detta var ohållbart och att jag snart inte orkade längre. Hon sa att hon förstod det. 

Skulle försöka ta det lugnt. Ingen stress. Försöka lära mig att avboka saker om jag inte orkar. Inga tunga lyft eller för hårda ansträngningar. 

Ooops. Har ju inte gjort annat än lyft och burit tungt senaste dagarna. Stress? Oundviklig i det här huset just nu. Och alla stressar väl lite innan jul? Jag har huuuur mycket som helst känns det som innan jul. Under jul. Efter jul. Men efter nyår blir det lugnt igen. Hoppas jag. 

Sen är jag ju stressad inombords också. Över huvudet. Vad händer? Hur ska det bli? Mycket tankar och funderingar. Mycket oro. 

Stressad av Prins T. Stressad av smärta. 

Blir fan stressad av mig själv. 

Och lära mig säga nej till saker och avboka om jag inte orkar. Tja...visst. Men då skulle jag ju aldrig göra nåt annat än ligga hemma i sängen och tycka synd om mig själv. Men...jag förstår hur hon menar. Har bara så svårt att säga nej. Men min familj och mina vänner...hoppas ni förstår om jag inte orkar träffa er. Jag menar inget illa. Ibland har jag bara ingen energi över. 

 Nu till något positivt. 

Idag hörde chefen på Östran av sig och frågade om jag ville börja skriva igen. 

Jaaaaaa. Jag blev så glad. Har verkligen funderat på det. Älskar ju att skriva. Har ju tusen idéer i huvudet. Måste bara kunna sammanfatta o få ner det på ”papper”igen. 

Jag fick själv bestämma hur ofta. Kan ju börja med bara en gång månaden. Hade varannan vecka förut. Men hon skrev också att jag fick skriva varje vecka om jag ville det. 

Jag skulle inte känna nån press. Utan försöka skriva nåt och se hur det kändes. Så jag funderar över jul o nyår. Men det vore fanken kul att börja igen. Jag skulle ju eg bara ta en paus. Den pausen blev rätt länge. Kanske är dags igen? 

Idag har jag gråtit en hel del. När jag pratade med läkaren. Smärtsamma tårar till musikhjälpen. Men oxå fina minnen-tårar. Hittade så mycket saker nere i källaren när jag rensade. Minnen. 

Tittade i Emmas bok där jag skrivit saker under hennes uppväxt.

 Tittade på kort. 

Hittade mig själv på ett kort. 

Och mitt hälsokort

 

Mitt dopminne

Man kan verkligen bli fast när man hittar massa gamla kort ,dagböcker och andra minnen. 

Hittade en gammal nostalgi-bok 

Jag vet att jag sparar alldeles för mycket. Men ibland är det kul att ha alla dom där grejerna. 

Micke skrev förut att jag var rätt lik Pernilla Wahlgren. Inte till utseendet då hehe

Men att jag fotar mat, sparar på allt, knölar in i garderober och älskar bubbel Hahahaha

Ja jag sparar på allt. Men...ett stort MEN har börjat rensa en hel del senaste tiden. Kastat, gett bort, sålt eller lämnat in på Busfrö

Och jag har tagit tag i garderober, lådor och skåp. Några iaf. Men lite då och då så blir det snart ordning på torpet 

Fotar väl egentligen inte särskilt mycket mat. Men en hel del annat. Till dom som tycker jag lägger upp mycket på Insta. Eh? Vad har man Insta till om man inte vill lägga upp eller titta på bilder? 

Och ja...bubbel...bubbel älskar jag verkligen. Vad vore livet i all sin glans om inte prosecco fanns. 😍

Ser fram emot att fixa i Emmas rum i helgen. Jag sprayade en tavla åt henne idag som matchar nya fondväggen. Ska bara köpa ram till den. 

Ser även fram emot julfest. Även om jag är rätt trött och min kropp egentligen skriker efter säng och vila så tror jag att behöver jag det. Socialt umgänge. Är rätt less på att umgås med mig själv just nu. 

Nu ska jag sova. Upp tidigt imorgon och få iväg till både skola och dagis. Hjälp! Jag som knappt tar mig upp på morgonen. 

Idag fick en fin present av Malva som hon har pysslat på dagis. 

Jag blev så glad. Den hänger i köket nu. Hon gick fram till den flera gånger och sa fiiiin. Hon var nog stolt över att hon hade gjort den. 

Nä nu somnar jag nästan med mobilen i handen. 

Natti ❤️