Jag har fått diagnosen Ménières.

Det är en sjukdom som har tagit över mitt liv.
Yrsel, kräkningar, dålig balans, ostadig, dropattacks, hörselförlust och tinnitus.
En diagnos som är svår att acceptera, en sjukdom smärtsam att hantera och ett handikapp jag måste lära mig att leva med.
Den här bloggen handlar om min vardag och mitt liv med Mr Ménières, Herr Kräk och Prins Tinnitus.

måndag 31 juli 2017

Spontant

Vaknade vid 2 inatt med sån huvudvärk så jag trodde jag skulle dö. Gjorde ont bakom örat fram till tinningen o pannan. 
Tog tablett. Somnade om. Vaknade rätt så pigg. 
Fick mer energi när jag såg solen. Tog en kaffe ute på trappan och satt och läste en stund. 
Smsade Patric o frågade om vi skulle åka till stranden. Tilda sov efter jobbnatt. 

Vi fixade lunch och fika o drog iväg. Kul med spontant. Och det funkade kanon att äta pasta och köttbullar på stranden. 

Malva är helt badtokig. 
Micke kom oxå ner en runda. Det är Malvas favorit nu. Tjatar om "Acki" hela tiden. 

Vi badade. Lekte. Åt lunch. Fikade. Jag gick en runda med Malva som somnade i vagnen och sov i 2 timmar. 
Så vi spelade spel med Emma o bara satt o softade. En riktigt lugn o skön dag. 






Vill knappt tänka på att det kanske var sista strandbesöket, iaf i Sverige, det här året. 

Varför tar sommaren slut så snabbt? 

söndag 30 juli 2017

Glöm mig

Boken av Alex Schulman

Började läsa den idag. Har svårt att sluta. Kan inte läsa så långa stunder. Blir lätt trött. Då flyter orden ihop. Jag måste ta många pauser. 

Boken är väldigt bra. Jag kan nästan känna det han känner. Det han skriver berör.  
Jag blir så ledsen. Gör ont i hjärtat. Alldeles för många barn växer upp i hem där alkoholen flödar. När man väljer drickat framför barnen. När barnen inte känner igen sina föräldrar. Är rädda och oroliga. Barn som somnar ledsna. Barn som inte får vara barn. 

Varför är alkoholen så viktig för somliga?
Jag vet, det är en sjukdom. 
Man behöver hjälp för att kunna sluta. Jag vet...
Men ändå...att välja bort sina barn?

Idag har varit en väldigt soft dag. 
Jag känner mig ruggigt trött och har inte haft så mkt energi. 

Emma har sovit hos en kompis och Micke drog tidigt och spelade golf. 
Och när jag vaknade blev jag hembjuden på frukost hos Patric och Malva. 
Mysigt att hänga med dom. 
Frukost och soffhäng. Vi kollade på Pippi. Malva somnade på mitt bröst. Gos ❤️



Resten av dagen har jag bara slappat. 
Skönt med såna dagar. 

Nu ikväll när det ösregnade och åskade satt vi på den inglasade och spelade spel. 
Jag vann, 2 av 3 gånger. Mohaaaa!

Nu ska jag läsa några rader till. Sen sova. 
Imorgon ska det tydligen bli fint väder. 
Då kanske man borde besöka en strand för lite sol och bad. 
Det sista är nog lite ljug. Typ bara nåt man skriver. Åka och sola och bada. 
Jag badar INTE i första taget. Är en riktigt badkruka. Men hallå...inte så konstigt. Svinkallt i vattnet ju. 

Nä tacka vet jag Thailand.
 ☀️🏝🏖🌊


lördag 29 juli 2017

Våga

Dagarna kommer,dagarna går...helt plötsligt har det gått flera år. 

Kan få panik ibland när jag tittar på Emma. 
Vår lilla prinsessa börjar bli så stor.


 Snart börjar hon 3:e klass. Vips så går hon i högstadiet. Rätt vad det är planerar vi studenten. Hon vill gå på festivaler. Resa ensam med vänner. 
Hon kommer vara kär. Olyckligt kär. Bli kär igen. Och hux flux så är jag mormor oxå. 

Så blandade känslor. Jag vill att hon ska pröva sina vingar. Jag hoppas hon vill utforska världen. Att hon lever livet. 
Samtidigt så vill jag helst av allt låsa in henne i källaren. Kanske operera in ett gps-chip under hennes hud. 

Vill skydda henne från allt det hemska och onda där ute. Skona henne från elakheter, tårar och smärta. 

Men det är bara att inse...skaffar man barn får man också räkna med att ständigt vara orolig och nervös. 
Allt från att dom ska bryta en arm, bli orättvist behandlade, sårade, hamna i trubbel eller vara med om nåt riktigt otäckt. 
Men man kan inte skydda dom hela tiden. Hur mycket man än försöker. Jag är en riktigt hönsmamma. 

Fast det är konstigt det där för hur mkt curling och hönsmamma jag än är så kommer jag alltid pusha mina barn att VÅGA. Våga prova nya saker, våga säga vad dom tycker, våga ta steget...våga leva. Och framför allt, tro på sig själva.  
Känner att jag vill att mina barn gör allt det där jag själv aldrig gjorde eller vågade. 

Ibland blir jag rädd att jag inte ska få se dom växa upp och bli gamla. 
Jag har börjat få lite dödsångest igen. 
Tryck över bröstet. 
Konstiga tankar. 
Tror det är skruven som skrämmer mig. 
Den stressar verkligen upp mig. 
Och det gör så ont. Blir tokig. 

Jag sa till läkaren att det kändes som en hemsk tandvärk hela tiden. Ibland hjälper medicin en stund men sen så fort den släpper värker det dubbelt så mkt. 
Då sa han:
-Ja. Och dom med en hemsk tandvärk klarar knappt tre dagar innan man går och drar ut tanden. Så jag tycker det är strongt av dig att stå ut. 

Fast jag står inte ut. Men vad ska jag göra? Kan ju knappast dra ut skruven själv. Kan kan jag väl kanske men känns typiskt obra. 
Måste bara bita ihop och härda ut helt enkelt. 
Lipar lite ibland men då får jag bara ännu mer huvudvärk.

Nä. Det enda spm hjälper är att sysselsätta mig. Ha kul. Umgås med nära och kära. 

Senaste dagarna har jag varit väldigt trött och lagt mig tidigt. 

Nu ligger jag i sängen och ska försöka sova. Trots att vi har barnfritt. Emma sover hos en kompis. Egentligen borde man väl passa på att hitta på nåt då. 
Men skönt att man är vuxen och får göra som man vill. Och just nu är det enda jag vill sova. 

Gonatt.❤️


torsdag 27 juli 2017

Twilight

Emma och jag har börjat se Twilightfilmerna. Vi köpte boxen. I kväll har vi sett tredje filmen. Hon är helt lyrisk. Och kär...i en varulv 🤣
Jag har ju sett filmerna ett par ggr så jag vet ju vad som händer och vi har bestämt innan att hon håller för kudden eller inte tittar när jag säger till för då är det läskigt. 

Mysigt att se filmerna med henne. Visst, det är overkligt, vampyrer och varulvar men det blir ändå en del prat om kärlek, vänskap, skola och livet. 

Det är en smart och fin liten tjej vi har ❤️

Idag åkte min vän Lotta och hennes söner Kalle och Mille hem. 
Har haft två roliga och mysiga dagar. 
Mycket skratt. Helt sjukt att man kan vad så synkad med någon som jag är med Lotta. Vi förstår precis varandra och har exakt samma humor. Vi har skrattat en hel del dessa dagar och det behövde jag. 

Vi hade en soft kväll när dom kom. Patric , Tilda o Malva var oxå här. Vi käkade och spelade spel. 

Igår gick vi på stan. Lunch i hamnen 



Besökte Länsmuseet. 





Sen tog Micke med barnen och spelade minigolf och Lotta och jag fick ett par trevliga timmar på Kött o bar. Egen tid. 


Kött och bar säger jag bara. Bästa stället. Så god mat och väldigt trevlig miljö. Och supertrevlig personal. 

Det är så skönt att ha vänner och familj runt mig. Att ha något att göra. Då tänker jag inte lika mkt på att jag har ont. 

För fy bövelen vad ont det gör bakom örat och fram i tinningen. 
Tyar snart inte mer. Har faktiskt varit tvungen att ta starkare tabletter trots att jag eg inte vill. 

Idag har jag varit hos läkaren på ÖNH. 
Skruven har tryckt så mot min hud att huden bakom örat är vit. 
Kanske har den även flyttat nätet som skruven håller fast för läkaren tyckte sig kunna känna nätet oxå. 
Skruven ser man igenom huden bakom örat. Man ser nästan formen på den. Man känner iaf formen väldigt väl. 
Läkaren jag var hos såg lite orolig ut. Frågade hur jag eg mådde. Gjorde massa tester. Kollade ögonen. Reaktion mm 
Sen la han handen på min hand och sa:
-Det kommer bli bra det här

Hm...så kan man inte göra på Malin. 
Jag har ju pms. Är extreeeemt känslig. Började ju gråta. 
Toklipade hela vägen hem i bilen. 
Jag är så jävla rädd att den, skruven,snart åker igenom. 
Sen är jag rädd att den trycker emot nån nerv. Det rycker ju i tinningen och sticker i mina läppar. 
Sen tycker jag faktiskt synd om mig själv. 
Jag har sån otur. 

Läkaren skulle höra av sig till Linköping direkt. Han sa att detta var akut. Kan hända att dom kallar mig tidigare till Linköping i nästa vecka. 

Men det tror inte jag. Är sommar, alla har semester, och dessutom har jag ju haft det så här i snart två månader. Inte så att man har känt skruven. Men jag har iaf haft ont där bak sedan jag kom hem från sjukhuset. 
Så...kan väl lika väl ha det så här en vecka till. Och det kommer ju ändå inte göras något nästa fredag heller. Blir väl en ny tid helt enkelt. Just my luck. 

Suck. Djuuuup suck. 
Om det finns en Gud där uppe så hoppas jag han ger mig lite extra styrka. 

Du är stark säger alla...fast nää...kanske ser ut så men jag är helt slut. Orkeslös och helt matt. 
Vill gräva ner mig helt. Typ bara dra täcket över huvudet och vakna när allt är över. När skruven är borta ...eller på plats igen. 

Ibland tror jag Patric känner på sig när jag är ledsen för dom kom på lite fika. Vi spelade spel med Emma och hade det mysigt. 
Pratade lite om min skruv...men inte särskilt mkt. Jag undviker att prata om det. 
Samtidigt som jag har ont, är ledsen och rädd och kanske behöver tröst så vill jag ändå inte prata om det så mkt. Vill inte bli påmind. Hjälper inte att älta heller. Räcker med att skriva av mig här. 

Sen kan jag inte låta bli att tjata på alla om att känna på min skruv men det är bara för att det är så creepy och verkligen en helt bisarr situation. 

En skruv lös...
Vet inte om jag ska skratta eller gråta. 

Imorgon ska Emma med sin kompis Alva till Ölands djurpark. Jag är ensam hemma och ska bara vila. 

Nu ska jag dra täcket över huvudet. 

Gonatt 




måndag 24 juli 2017

En skruv lös

Idag är det deppigt värre. Lyssnar på musik och gråter som en tok. 
Klimakteriet? Pms? Bara extra känslig? Känslor som svallar över? 
Vet inte. Men uppenbarligen nåt som måste ut för jag gråter o gråter. Och städar samtidigt hehe

Idag pratade jag med ÖNH i Linköping. Kommer behöva snittas igen. FAN!!!
Imorgon ska jag få en tid till ÖNH i Kalmar. Dom ska kolla läget och se hur akut det är. Kontakta läkare i Linköping och säga om det kan vänta till den 4/8
Ska alltså inte snittas då men dom menar om det kan vänta med att träffa läkaren då eller om jag behöver komma till Linköping innan. 

Alltså jag orkar inte. 

Fortsätter deppa! En deppdag helt enkelt! 

Imorgon är en annan dag...

söndag 23 juli 2017

Vi som älskar 90 talet

Oj oj oj oj...vilken galet rolig dag, kväll och natt jag hade igår. Jag ville aldrig att dagen skulle ta slut. 
Jag vaknade med ett leende på läpparna. 

Så underbart roligt igår. Härliga människor som gav mig enormt mkt energi och jag är så tacksam över vilka vänner jag har. 
Jag är lyckligt lottad. 

Vi var alltså på Vi som älskar 90 talet. En dag fylld av skratt, sång, dans, bubbel, pop up glass/drinkar, picknick, party i bagaget på bilen, bajamajor, gemenskap, glädje, vänskap,gamla vänner, nya vänner, nattamat ,minnen...
Minnen som dök upp när vissa låtar spelades och många nya minnen från hela gårdagen. Minnen för livet. En dag jag kommer leva länge på. 
Jag mådde så bra i går. Och trots mängden alkohol igår så mådde jag bra även idag. 
Vaknade pigg. Vi åt frukost med min kusin Louize och hennes kille Rasmus som sov över här. 
Jag har slappat i trädgården, lapat sol. Vi hämtade pizza. Jag har softat på inglasade , ätit godis och sett på Skam. 
En riktigt skön "dagen efter"-dag. 

Emma sover hos sin kompis Alva och  jag har precis lagt mig. 
Jag känner mig glad fortfarande. 

Men...oxå väldigt rädd. Den där jäkla skruven. Det är så enormt påfrestande och stressande. Riktigt läskigt. 
Jag oroar mig. Rädd att den snart tränger igenom huden helt. Det gör verkligen ont hela tiden nu och man ser och känner den väldigt väl.
Jag oroar mig över vad dom ska göra åt skruven  
Igår hann jag inte tänka på den så mkt. Idag har jag tänkt på den nästan hela dagen. Och känt på den. Gör så ont. 
Kan knappt komma emot med fingret längre. 
Får hjärtklappning och känner mig stressad. 

Kanske borde ringa läkaren imorgon?

Jag ska sova på saken. 

Ett citat från Robert Gustavsson på brunnslocken inne i stan
" Sov på saken men akta så den inte går sönder"
















fredag 21 juli 2017

Märkligt

Inatt var jag med om nåt läskigt. Vaknade och mådde illa. Gick upp o skulle ta en tablett. 
Då kände jag att jag inte kände halva sidan på mitt huvud. Brukar vara lite bortdomnad där dom opererade , typ som efter tandläkarbedövning men nu inatt kände jag ingenting. Tryckte hårt bak vid ärret. På kinden. Kände ingenting. Kände alltså bara halva sidan. 
Det började sticka i läpparna. 
Jag tog min medicin och la mig igen. Redo att ringa 1177. 

Men då började det göra ont bakom örat och när jag tryckte på skruven. Började känna kinden o huvudet igen. 

Pjuuuh. Jag var ganska rädd ett tag. 

Somnade om och vaknade helt ok. 
Inte helt hundra men inte dålig heller. Medium typ. 
Trycker lite på vänster sida. Bakom ögat och i örat. Sticker lite i läpparna men som sagt, är ändå pigg. 

Vad kan ha hänt i natt? Förmodligen inget farligt. Den sidan av huvudet ville helt enkelt inte vakna. Kanske sov. Ni vet som foten kan somna, eller handen. 

Jag försöker intala mig själv det iallafall. 

torsdag 20 juli 2017

Svensk sommar

I dag har det varit fantastiskt väder. Sol o varmt. Men svenska sommaren är ändå märklig. Fint nån dag sen regn och kallt igen. Och vad hände med dom varma sommarkvällarna ?

Jag minns knappt när jag skrev senast. Men jag har haft det väldigt bra sedan dess. Hängt med vänner, familjen, barn och barnbarn. 
Vi har varit bortbjudna på middag hos olika vänner. 
Vi har hälsat på vänner som är hemma från Australien. 

Vi har varit på middag på Strand efter att Micke hade spelat Viktoriagolfen. 

Och vi har haft nyfunna vänner som varit och hälsar på i några dagar. Vi har lärt känna dom genom andra vänner i Stockholm. Vi klickade ganska bra och bjöd hit dom. Visste inte vad vi hade att vänta för vi kände dom ju eg inte så väl...men oj vad bra det blev. 
Vi hade tre väldigt roliga dagar. 
Så härligt att träffa vänner i vuxen ålder. 
Vi visade dom Kalmar och lite av Öland. 

Denna veckan är Micke iväg och är lagledare för Kalmars golfelitlag så Emma o jag är själva. 
Min vän Ingela har sovit över här. Vi hade en mysig em/kväll. 
Och så har jag haft Malva här över natten. 
Ikväll har Patric o Malva varit här på middag och häng i trädgården. 

Trots att det har varit ganska så lugnt så har det ändå varit en hel del på schemat och förmodligen rätt intensivt för min del så jag känner mig heeeelt slutkörd. 

Ikväll har Emma och jag krupit ned i sängen med varsin padda, chips o läsk. Så skönt att bara vara. 

Jag mår ganska bra men är ofta trött och har huvudvärk varje dag. 
Jag är väldigt ofokuserad, tankspridd och disträ. Glömmer saker och tappar ord. Blir rädd för mig själv ibland. 

Det gör förbannat ont bakom örat och jag tror skruven snart går igenom huden. Är sååå ceeepy men jag kan inte låta bli att känna på den. Känns väldigt tydligt. 

Min tinnitus är olidlig. Kommer driva mig till vansinne en vacker dag. Eller en jävligt regnig dag. 

Flera säger åt mig att jag borde ringa läkaren. Ja , kanske. Jag har fått ett återbesök i Linköping i Augusti
Men borde kanske ringa innan. 
Jag är bara så less på sjukhus och läkare. Och så trött på att allt inte bara kan flyta på...

Men...trots skruven , huvudvärk och trötthet deluxe så mår jag ändå rätt bra. 
Jag längtar efter att få klartecken om att börja träna. Vill springa igen. Har verkligen tappat kondis. Och hela jag känns helt förslappad. Och huden helt lös. 
Men men...det tar jag snart igen. 

Jag har fyllt år. 43 år. Kommit i kris frågade nån, åldersnoja frågade en annan. 
Nä. Inget av det. Jag blir liksom inte yngre hur mkt jag än vill. 
Jag trivs bra med att vara 43 och man är inte äldre än man gör sig. 

Nu ska jag krypa ner. Imorgon ska jag till stan med Emma. 
På lördag ska jag på en typ av festival,Vi som älskar 90-talet, med ett gäng härliga människor. 

Sen i nästa vecka kommer Lotta och barnen på besök. Längtar ❤️



















måndag 10 juli 2017

Amoo eekiin

Harmoni för mig är att pärla. 
Jag känner mig lugn. Det är rogivande. 
Jag tänker inte på något annat än just pärlorna. 
Jag varvar ner. Försvinner in i min egna lilla värld. 

Ikväll har jag pärlat lite. Bl a till mig själv för en gångs skull. Älskar att pärla åt andra men gör väldigt sällan något till mig själv. Men nu har jag faktiskt lite som pryder min arm. 



Pärlade även beställningar. 
Satt i lite mer än två timmar sen var jag helt slut. 
Börjar fumla. Tappar pärlor. Pärlar fel. 
Bli ofokuserad. Lättirriterad. Trött. 

Så det var bara att lägga ner pärlande och så får jag ta nya tag en annan dag. 

Idag har vi varit inne på stan en runda. 
Käkade lunch. Uträttade ärenden. 
Sen kom min favoritfamilj, lilla Fam Wisth, hit en runda. 




Malva lekte med vattenspridaren och sprutade ner både henne och mig. Busunge. 
När hon säger : Amoo ( Farmor ) eekiin ( älskling ) då smälter mitt hjärta. 
Jag säger alltid till henne att hon är farmors älskling varje gång vi ses,pratar i telefon eller på FaceTime så nu säger hon oxå det. Amoo eekiin ❤️

När dom hade gått hem gick jag en runda. 
Känner att jag hela tiden måste göra nåt. Allt för att slippa tänka på att jag har ont.
Kanske behöver börja ta några av mina starka tabletter? Har ju försökt undvika det. 

Imorgon ska jag ringa till läkaren.
Nu är skruven snart igenom huden. 
Känns jättetydligt och det gör väldigt ont.  
Det är förmodligen den som gör att det trycker och gör ont fram i tinningen oxå. 

Idag har näsan runnit på mig hela dagen. 
Det är bara vanlig snuva för jag nyser och har mig oxå men...kan ändå inte låta bli att tänka, är det hjärnvätska?
Kunde ju rinna genom näsan flera veckor efter op. Hua!
Nä då. Det är bara vanligt snor. 

Nu ska jag sova. Imorgon ska jag med mina två älskade barn och lilla barnbarnet på brunch på Ikea. Mys ❤️

söndag 9 juli 2017

M-design

Önskar verkligen att jag får mer energi och ork till att pärla så att jag kan komma igång med mina smcken på riktigt. Och trycka upp berlocker med M-design. 


Jag tycker det är kul att pärla. Älskar att skapa. Men...jag blir så trött. 

Jag har pärlat lite idag. Fått beställningar på armband och fotlänkar. 
En kille var och hämtade 3 armband idag som han hade beställt. Till sig själv. Han var jättenöjd. Kul att killar oxå vill ha armband. 

Här är ex på mina fotlänkar






Jag tycker dom är superfina men det konstiga är att jag nästan aldrig pärlar något till mig själv. 
Är roligare att pärla till andra. 

Nu har jag en beställning på två halsband och fyra armband. 
Blir så glad när folk beställer. ❤️

Jag borde göra en hemsida och ta tag o det här på riktigt! 

Men...just nu blir jag trött alldeles för fort. Orkar inte pärla så ofta och mycket. 
Så nu gör jag det jag orkar och klarar av. 
Nåt smycke då och då. 

Nu är den här helgen över. 
Har varit en helg med rätt mycket sol även om det först såg ut att mest bli regn. 

Igår hade vi en städ och fixardag. Sen hade vi en trevlig kväll med våra vänner i Borshorva. 

Idag har syrran varit här en runda, fortsatt städ och plock,  solat lite, pärlat och nu ikväll hade vi besök av Robban som hämtade armband och även stannade på lite fika.
Dagarna bara flyger iväg. 

Idag har jag mått ganska bra. 
Men...det gör förbannat ont i mitt huvud och ner i nacken. Även ont i käken. 
Och det hugger fortfarande i tinningen. 
Borde jag ringa om detta? 
Eller är det helt naturligt att ha ont. Är ju inte så längesen jag gjorde op. Och det var ju ett stort ingrepp. 

Känner mig faktiskt väldigt stressad över skruven som känns så tydligt igenom huden. Är så galet läskigt. Svårt att tänka på nåt annat. 
Och nu kan jag knappt ligga på den sidan för att det gör så ont. 

Nu ska jag sova. 
Om jag kan förtränga Prins T som för ett jäkla liv. 
Tinnitusen känns verkligen värre än någonsin. Undra när jag ska få den där hörapparaten som skulle underlätta mot tinnitusen. 
Känns som att Prins T verkligen skulle kunna driva mig till vansinne. 
Att jag typ blir knäpp. 

Som den dör hackspetten som irrar runt i Kalles jul. När dom är i djungeln. 


Sov gott ❤️