Jag minns knappt när jag skrev senast. Men jag har haft det väldigt bra sedan dess. Hängt med vänner, familjen, barn och barnbarn.
Vi har varit bortbjudna på middag hos olika vänner.
Vi har hälsat på vänner som är hemma från Australien.
Vi har varit på middag på Strand efter att Micke hade spelat Viktoriagolfen.
Och vi har haft nyfunna vänner som varit och hälsar på i några dagar. Vi har lärt känna dom genom andra vänner i Stockholm. Vi klickade ganska bra och bjöd hit dom. Visste inte vad vi hade att vänta för vi kände dom ju eg inte så väl...men oj vad bra det blev.
Vi hade tre väldigt roliga dagar.
Så härligt att träffa vänner i vuxen ålder.
Vi visade dom Kalmar och lite av Öland.
Denna veckan är Micke iväg och är lagledare för Kalmars golfelitlag så Emma o jag är själva.
Min vän Ingela har sovit över här. Vi hade en mysig em/kväll.
Och så har jag haft Malva här över natten.
Ikväll har Patric o Malva varit här på middag och häng i trädgården.
Trots att det har varit ganska så lugnt så har det ändå varit en hel del på schemat och förmodligen rätt intensivt för min del så jag känner mig heeeelt slutkörd.
Ikväll har Emma och jag krupit ned i sängen med varsin padda, chips o läsk. Så skönt att bara vara.
Jag mår ganska bra men är ofta trött och har huvudvärk varje dag.
Jag är väldigt ofokuserad, tankspridd och disträ. Glömmer saker och tappar ord. Blir rädd för mig själv ibland.
Det gör förbannat ont bakom örat och jag tror skruven snart går igenom huden. Är sååå ceeepy men jag kan inte låta bli att känna på den. Känns väldigt tydligt.
Min tinnitus är olidlig. Kommer driva mig till vansinne en vacker dag. Eller en jävligt regnig dag.
Flera säger åt mig att jag borde ringa läkaren. Ja , kanske. Jag har fått ett återbesök i Linköping i Augusti
Men borde kanske ringa innan.
Jag är bara så less på sjukhus och läkare. Och så trött på att allt inte bara kan flyta på...
Men...trots skruven , huvudvärk och trötthet deluxe så mår jag ändå rätt bra.
Jag längtar efter att få klartecken om att börja träna. Vill springa igen. Har verkligen tappat kondis. Och hela jag känns helt förslappad. Och huden helt lös.
Men men...det tar jag snart igen.
Jag har fyllt år. 43 år. Kommit i kris frågade nån, åldersnoja frågade en annan.
Nä. Inget av det. Jag blir liksom inte yngre hur mkt jag än vill.
Jag trivs bra med att vara 43 och man är inte äldre än man gör sig.
Nu ska jag krypa ner. Imorgon ska jag till stan med Emma.
På lördag ska jag på en typ av festival,Vi som älskar 90-talet, med ett gäng härliga människor.
Sen i nästa vecka kommer Lotta och barnen på besök. Längtar ❤️
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar