Jag har fått diagnosen Ménières.

Det är en sjukdom som har tagit över mitt liv.
Yrsel, kräkningar, dålig balans, ostadig, dropattacks, hörselförlust och tinnitus.
En diagnos som är svår att acceptera, en sjukdom smärtsam att hantera och ett handikapp jag måste lära mig att leva med.
Den här bloggen handlar om min vardag och mitt liv med Mr Ménières, Herr Kräk och Prins Tinnitus.

måndag 18 december 2017

Hipp hipp Hurra

Idag fyller vår lilla älskling 9 år. Det har vi firat med att först väcka henne idag på morgonen ( hon sov inne hos oss )och så fick hon gå in i sitt nya rum som vi har fixat åt henne. 


Lycklig tjej ❤️

Nu ikväll har vi haft kalas för henne. 


Jag är helt slut. Senaste dagarna har varit väldigt intensiva. Och jag har grejat mycket. Det märks att jag inte har samma ork och kraft som innan. 

Jag är så där trött så jag är helt tom. Orkar inte tänka knappt. Känner mig som en zombie. 

Har haft svårt att äta senaste dagarna också. Har mått illa. Och för lite mat ger ännu mindre energi. 

Imorgon under dagen har jag lite på schemat men sen blir det en lugn eftermiddag och kväll. Jag ska slappa och göra ingenting. 

Jag får panik över att det bara är några dagar kvar till julafton. Jag orkar inte. Vill skjuta på det, bara några dagar till. 

Det är så mycket vi ska hinna göra. Så många vi ska träffa. Och jag vill helst bara ligga kvar i sängen. 

Men jag får rycka upp mig. Det är bara jul o nyår en gång om året. Det blir bra det här. Jag får vila i januari. 

Idag hade jag telefonen på laddning uppe när jag var nere i källaren. När jag kom upp hade jag ett missat samtal från Linköping. Skit oxå. Ringde upp men då var min läkare upptagen. Hoppas hon ringer imorgon. Och hoppas hon har en dag och tid åt mig. Känner att jag behöver träffa henne och neurokirurgen NU. Jag orkar inte så mycket längre. Varken psykiskt eller fysiskt.

 Min kropp börjar strejka på många olika sätt. Problem med magen. Tappat aptiten.( förutom när det gäller sötsaker )  Tinnitusen blir värre o värre. Ont i kroppen. Stel och spänd. Bortdomningarna i läpp och tunga försvinner inte. Smärtan. Kan knappt komma emot bak där plattan är. Kan knappt nudda utan att vilja skrika rakt ut.  Gör ont att vara ute när det är kallt. Har mer o mer huvudvärk. Ser suddigt. Pratar sluddrigt. Tappar ord. Säger fel saker. Är allmänt konstig och disträ. Har svårt att fokusera och koncentrera mig.

Allmänt snurrig i bollen. Hör sämre. Säger VA? hela tiden känns det som. Är konstant trött. Tappar hår. ( förmodligen av stress och oro )

Är klumpig och tappar saker hela tiden. Känns som att signalerna från hjärnan har spårat ur totalt. Tror tex att jag greppar en mugg eller så men håller knappt i den och så tappar jag den istället. Tappar mjölkpaket. Spiller ut läsk. Häller brevid när jag ska hälla fil i en skål osv osv. Vad är det som händer med mig? 

Jag behöver semester från mig själv snart. Står, på riktigt, knappt ut med mig själv.

Nu ska jag sova. Det bästa jag vet just nu är att sova. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar