Har precis pratat med smärtkliniken. Hade lite frågor om kallelsen jag fick dit om några veckor. Var 3 olika saker jag skulle göra den dagen. Kommer bli bra. Kommer inte sova över utan tar buss dit och hem. Man åker gratis. Dom har lagt tiderna för dom olika grejerna jag ska göra så att jag skulle hinna ta en buss dit, jag har en paus för lunch och jag hinner med en buss hem. Berättade även om känslorna jag har i kroppen nu. Lite låg. Deppig. Lätt till gråt. Uppgiven. Ingen lust med nåt. Vill bara sova. Sköterskan jag pratade med trodde det skulle bli bättre med den nya medicinen. Alla dessa jobbiga känslor i kroppen som kommit igen fanns ju där i våras men har nästan varit borta under sommaren. Medicinen, Saroten, hjälpte mig även med det. En må bra medicin helt enkelt. Hoppas den nya gör mig lika gott. För det här är inte kul alls. Nervsmärtan i huvudet och ansiktet är inte heller särskilt kul såklart men den är ännu svårare att hantera när det psykiska måendet vacklar. Jag blir rädd för mig själv. Börjar tänka mörka tankar igen. Och tycker jag lättare får tryck över bröstet och ångesten kryper på. Börjat undvika att prata med folk jag möter. Känner att jag hellre tittar ner och försöker smita förbi. Göra mig osynlig. Orkar inte svara på sms och samtal. Men jag får bara härda ut och hoppas den nya medicinen gör underverk.
Idag var det tungt att gå upp. Ville bara dra täcket över huvudet och stanna kvar i sängen. Men jag har svårt för att ställa in saker och det finns ändå ett jäklar anamma i mig. Dessutom tycker jag det är kul att göra saker med min son. Så jag cyklade och mötte honom på gymmet. Lite stolt över att han ens vill hänga där med mig ❤️
Blev ett ganska bra pass ändå. Hade inte jättemycket ork men jag gjorde lite iaf.
Nu ligger jag på soffan. Slötittar på tv. Funderar på att gå in i sängen och krypa ner. Sova en stund.
I kväll ska Emma o jag på middag hos fina lilla familjen. Vi ska fira Tilda. Micke är i Skåne.
Imorgon är det föräldrarmöte. Ska bli kul att få träffa den nya läraren och dom nya föräldrarna i klassen. Halva Emmas klass är ju ny nu.
På torsdag har jag taktil massage igen. Hon som utför massagen på mig är världens goaste kvinna. Hade velat adoptera henne som mamma hehe. Det roliga är att jag följer en tjej och har gjort väldigt på sociala medier. Inredningsfrun kallas hon. Hon inspirerar mig. Det är hennes mamma som masserar mig.
Alla som har kronisk smärta eller är stressade och har svårt att varva ner borde testa taktil massage. Det är alltså inte alls som vanlig massage.
Googla vet ja. Och våga prova!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar