Kropphets

Såg ni Mia Skäringers program, Kropphets, igår? Om ni inte har sett så se. Särskilt om ni har barn, tonåringar, som håller på att växa upp. Det är tufft där ute. Man ska vara som alla andra för att duga o passa in. Och inte blir det bättre av jakten på likes på sociala medier. 

Kände igen mig i så mycket hon sa. Att aldrig vara nöjd med sig själv. Jag är 44 år och kan inte minnas att jag någon gång i mitt liv har varit nöjd med mig själv. Ganska lång tid att, som hon sa, pissa på sig själv. Och om jag nu har, förhoppningsvis,  lika lång tid kvar att leva, ska jag vara missnöjd resten av den tiden också. När blir man nöjd? 

 Orkar inte vara missnöjd längre. Vill duga. Inte för andra, men för mig själv. 

Jag har alltid avskytt mitt leende. Gluggen mellan framtänderna. Hej hej Tore Skogman, typ. Har alltid skämt över mina bröst. Dom är så små. Oss plankor emellan vem har hyvlat dig fick jag höra i tonåren. Kul. Det har jag fortfarande inte glömt. 

Tycker alla mina födelsemärken på kroppen är fula. Som om jag råkat cykla bakom någon som spottat snus. Bruna fläckar överallt. 

Jag har sjukt ful näsa. 

Jag har alltid avskytt min gropiga rumpa,  bristningarna på låren och mina håriga armar. 

Just nu har jag gått upp en del i vikt. Och känner mig mer missnöjd än på länge. Svullen o slapp. Degig och hängig. 

Men det är nog som Mia Skäringer sa, att även om man ändrade allt det man tycker är fult och fel så skulle man inte vara nöjd ändå. Då skulle man hitta nåt annat att hacka på. Som att man liksom inte vill tillåta sig själv att vara nöjd. 

Eller är det att man tror att man inte duger som man är? Tänker ens någon annan på alla mina "fel"? 

Jag försöker lära min dotter att man duger som man är. Men jag kanske ska lära mig själv först. 

Nä nu får det fan vara nog 

Det här är jag. Utan filter. 

Jag är varken tjock eller smal. Jag är lagom. Och jag duger som jag är. 

Jag kommer fortfarande träna och försöka hålla mig i form. För att jag mår bra av det. Inte för någon annan skull. Utan min egen. 

Jag vill fortfarande vara i mitt livs form nästa år när jag fyller 45. Jag vill känna mig stark både fysiskt och psykiskt. Och så vill jag tycka om mig själv, på riktigt. 

Det har varit en ganska soft dag. Jag är inte i form alls. Låg, ledsen, orolig, stressad...

Operation på måndag. Jag vill men vill ändå inte. Hela min kropp skriker: Jag orkar inte. 

Jag sov länge idag. Gick upp för att säga hej då till Micke som drog iväg på svensexa över helgen. När jag ändå var uppe så tog jag en runda till gymmet. 

Hem och la mig på soffan. Låg och kollade på tv när jag plötsligt blev alldeles lipig och fick tryck över bröstet. Fick svårt att andas. Försökte att inte stressa upp mig. Men paniken steg i mig. Tänk om jag skulle dö där och då. Emma som snart skulle komma hem från skolan. 

Ångestattack. Den gick ändå över relativt snabbt.  Gjorde övningar jag lärt mig i mindfulnessen. Det kanske hjälpte. 

Men sen somnade jag helt utmattad. Och jag har känt mig helt utmattad resten av kvällen. Helt tömd på energi. 

Men jag har haft en väldigt mysig em och kväll med min dotter. Vi har rensat lite ibland hennes kläder som inte är lagom längre.  Hon har haft dansträning. Och så har vi bara legat på soffan och softat. Mys. Pratat en del om livet, skolan, vänner...Det är skönt att vara själv med Emma ibland. Och få prata om lite "tjejiga" saker. Vi pratar alltid mycket med Emma om allt. Men när man är själv med henne pratar hon alltid lite mer. Och så har jag så kul med henne. I bilen till och från dansen hade vi musik på högsta volym, sittdansade och sjöng. 

Min älskade, fina dotter. ❤️

Vi skulle gått på bio imorgon men jag orkar inte. Och det var ok för Emma. Hon förstår. Hon märker nog hur jag mår. 

 Min syrra och hennes dotter har kalas så vi åker nog dit  en liten runda. 

Och sen ska Emma ha en kompis som sover över. Det känns bra. Då har hon nåt att göra och jag kan bara vila och försöka samla kraft till måndag. 

Nu ikväll har jag unnat mig ett glas bubbel. Hade egentligen lagt en liten flaska på kylning tills imorgon. Men vill inte dricka när Emma har en kompis som sover över. Inte när jag är ensam med dom. Emma ville äta thaimat ikväll. Sån man värmer i micron. Faktiskt väldigt god. Kanske inte låter så gott med micromat men den är verkligen god. 

En perfekt och lätt rätt för Emma att tillaga när hon ska fixa mat själv. 

Och jag åt västerbottenpaj och kantareller. Magi. 

Ute blåser och regnar det. Inne har vi det varmt och mysigt med tända ljus och filt. Men vi börjar båda bli trötta så jag tror vi kryper ner ganska tidigt. 

Hoppas stormen har blåst förbi nu så vi kan sova gott inatt. Och att studsmattan står kvar när vi vaknar ...