Vilken film. Så mycket känslor. Jag var helt tagen när jag gick från bion. Den berör på många olika sätt. Den tar upp mycket. Trasig barndom. Våga vara den man är. Leva livet man vill leva. Att våga. Känslor. Psykisk ohälsa. Kärlek. Respekt. Olika förhållanden. Lycka. Sorg.
Jag kände så igen mig att leva med tinnitus och hörselnedsättning. Hur det tär...
Sen är det fantastisk musik. Rösterna är magi. Och sen har man nåt fint att vila ögonen på.
Jag vill se den igen. Jag måste se den igen!
Trots att jag i princip låg hela söndagen och sov en hel del så sov jag ändå nästan fram till lunch igår. Verkligen helt slut. Hur mycket kan man sova egentligen?
Tog tid att vakna igår. Var seg hela dagen. Men så kom min son och Malva på en fika och då fick jag lite energi. Så mysigt när Malva ringer:
-Hej Samoo. Jag vill komma till dig nu.
Och sen när hon kommer vill hon gå fram och ringa på dörren själv. Och så står hon där utanför och håller för ansiktet med händerna. Och tror att hon inte syns. Och så ska man skoja och säga:
-Nä men. Är det ingen här? Men vem ringde då på dörren?
Och då ropar hon MALVAAAA. Och så skrattar hon högt.
Haha. Älskade lilla barn. Lättroad iallafall. Och så gulligt att barn tror att dom inte syns om dom håller för ansiktet.
Framåt em drog jag in till stan och mötte upp en vän. Och sen var vi då på bio. Vi satt och snyftade och snörvlade båda två. Skönt att gå på bio med någon som är som mig. Så jag slapp sitta och gråta själv hehe
Vännen jag var på bio med är en ganska nyfunnen vän. Så skönt att i vuxen kunna träffa vänner som man verkligen klickar med. En fantastisk tjej som jag tycker det är synd att jag inte lärt känna innan. Men men...bättre sent än aldrig.
Nu sitter jag på bussen mot Västervik. Ska vara på smärtenheten några timmar idag. Det var segt att komma upp när klockan ringde. Är knappt vaken än.
Och framförallt blir det en seg bussresa. Blir fem timmar på buss idag. Men nu ska jag försöka sova lite. Ska sätta på musiken från A star is born.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar