Ménières & jag: Bouppteckning

Alltså , på riktigt. Eller "serr" som dom säger i Skam. Hur i h-vete kan man bli skyldig att göra en bouppteckning åt någon man man knappt känner bara för att han är ens biologiska förälder?

Min riktiga pappa dog förra året. I april blir det ett år sedan. Jag fick dock veta det i maj. En månad senare.

Varför? Jo därför att dom hade försökt få tag på hans fru för att berätta det. Men hans fru var väl i en annan värld nånstans, high on drugs, och sket i vilket.

Jag fick styra med begravning. Hade det riktigt kämpigt för att kunna lösa det, få reda på vad han hade på banken osv för att kunna betala begravning mm, eftersom han var gift.

Jag står med i dödsboet eftersom jag var hans dotter men hans fru går först så det är bara till henne man lämnar ut uppgifter.

Hans fru sket i allt. Jag styrde med begravningen, hon kom inte dit, ringde bara några dagar innan för att fråga om det fanns några pengar att ärva. Idiot!

Begravningen blev jättefin. Och även om han inte stod mig nära var han ändå min pappa och det gjorde och gör fortfarande ont att han valde bort mig ur sitt liv. Att han valde droger framför mig.

Jag sa upp hans lägenhet, försäkringar mm Styrde med hemtjänst osv. Många samtal i telefon. Osv osv osv.

Sen kom ett brev från Skatteverket att en bouppteckning måste göras. Jag ringde dit och förklarade att jag inte kan göra den. Dels för att jag får inte ut någon info om pengar osv ( är bara hans fru som får ) och sen den störst anledningen, jag ville inte. Jag orkar inte ta tag i det och jag tycker inte att det ska ligga på mig heller.

Det kan omöjligt vara mitt ansvar att ta tag i det.

Han på skattemyndigheten som jag pratade med då gjorde en notis om detta. Men rekommenderade mig att ta kontakt med soc eftersom min pappa inte hade några tillgångar ( det är iaf vad jag trodde med tanke på det liv han har levt )

Jag tog kontakt med soc och dom skulle istället göra nån form av bouppteckning. Dödsboanmälan tror jag det heter. Jag skickade in dom få uppgifter jag hade och började pusta ut. Äntligen. Nu kunde jag lägga detta bakom mig.

Åh Nää.

2 månader senare, i början av dec, ringer dom upp. Han hade för mycket pengar på banken för att dom skulle kunna hjälpa mig/ honom. En riktigt bouppteckning måste göras. Jag fick dock inte veta hur mkt han hade. Det får bara hans fru veta.

Jag förklarade för henne på soc att jag skiter i detta nu. Att jag avsäger mig allt som handlar om min pappa o hans bouppteckning. Dom får kontakta hans fru.

Hon på soc var vänlig och förstående. Skulle skicka allt vidare till Skatteverket och förklara situationen.

Lugnt igen i två månader.

Men det var lugnet före stormen.

Nu har jag, JAG, fått vite på 10.000 kr om jag inte gör bouppteckningen.

Vad i helvete??!!

Hur kan jag få det? Han var min biologiska pappa. Men ingen jag växt upp med. Ingen jag haft nån vidare kontakt med.

Och...han var gift.

Jag, som inte få ut någon info eller några uppgifter, får vite om jag inte gör en bouppteckning.

Allvarligt. Vad är det frågan om?

Snacka om moment 22.

Sverige är bra på många sätt men ibland undrar jag vad dom har för konstiga reglerar o lagar. Sjukt ju!!!

Så ja. Det blir väl antagligen några timmar i telefon idag. Jag orkar inte.

Är redan uppstressad och mår dåligt.

Idag ska läkaren från Linköping ringa och jag är galet nervös.

Vaknade och mådde piss. Rent psykiskt. Ledsen och arg. Gav mig ut och sprang. 5 km innan frukost. När jag kom hem var kaffet upphällt och frukosten framme.

Nu mår jag bättre men...är ändå uppgiven.

Ska låna Malva idag. Hon ska sova här inatt. Det kommer iaf ge mig massa energi.

Älskare lilla flickebarn.

Igår firade vi att hon fyller 1 år.