Nä, julen är över. Äntligen. Tycker bara julen är massa måsten och stress. Även om vi haft en väldigt lugn jul egentligen. Men har ju alltid haft en smula ångest runt jul, så länge jag kan minnas.
En oro som trycker i bröstet. Stress som bubblar i kroppen. Gnagande tankar. Har försökt rannsaka mig själv och fundera på vad det kommer ifrån. Känns som att jag alltid är rädd att inte kunna leva upp till alla förväntningar. Vet inte...
Vill ju egentligen tycka om julen. Och det gör jag väl på ett vis kanske. Men att resa bort under julen tex skulle inte vara några som helst problem för mig.
Även om jag tycker vi haft en relativ lugn jul så blir det alltid en del runt omkring och mitt i. Och efter ett par dagar med för mycket runt mig så faller jag ihop totalt. Blir spänd, gör mer ont, tinnitusen ökar och tröttheten gör mig helt matt.
Jag vill bara sova. Jag orkar knappt vara uppe. Jag la mig tidigt igår och sov till strax innan 11 idag. Jisses. Då väckte Micke mig. Hade han inte väckt mig hade jag nog fortsatt sova några timmar till.
Idag blir en vilodag. Hasa runt i pyjamas. Kanske ut o andas lite frisk luft. Ha hemmaspa och mys med Emma. Vi är ensamma hemma. Micke ska på innebandy i Växjö.
Sen kommer några intensiva dagar igen. Imorgon träffa en vän, shopping och fika. På kvällen tjejmiddag med två vänner. Lördag bröllop. Söndag bio med en vän. Och så kommer nyår hemma hos vänner. Men det är bara saker jag ser fram emot och jag kommer ha möjlighet att vila mellan grejerna. Kan bli svårt på bröllopet iof sig. Hehe. Men annars så är jag omgiven av vänner som förstår om jag behöver en paus en stund. Kanske bara sitta själv två minuter i tystnad. Eller lägga mig ner o ta en powernap.
Är mest rädd över att få en attack på bröllopet när vi äter. Alltså en attack i ansiktet när nerverna sätter igång och spelar ett spratt. Det är liksom så svårt att inte skrika rakt ut då. Den smärtan är så brutal. Tur att den inte sitter i så länge.
Nu ska jag göra lite lunch till Emma. Själv åt jag precis frukost
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar