Idag kom det ett blombud. Det var från min chef. Hon önskade mig trevlig sommar och att jag ska krya på mig. Blev så himla glad.
Längtar så efter att få börja jobba. Behöver verkligen komma ut, träffa folk, ha rutiner, känna mig lite viktig, göra nån nytta.
Man blir liksom rätt trött på att bara gå hemma med sitt eget sällskap. Tappar bort mig själv på nåt vis. Och självkänslan blir bara sämre och sämre. Vet knappt vad jag kan och klarar av längre. Känner mig otillräcklig och värdelös. Osäker. Ensam. Och förbannat rastlös. Nu är det sommar. Då händer det kanske mer. Men annars ser nästan varje dag likadan ut för mig. Och jag blir bara tröttare och extremt uttråkad.
Kommer inte gå tillbaka som assistent. Men ska tydligen vara kvar inom LSS på nåt vis. Ska börja med att arbetsträna när jag kommer tillbaka. Förhoppningsvis i september. Senast oktober. Ska ju operera in hörapparat i slutet av augusti så blir kanske i mitten /slutet av september jag börjar.
Nu har jag lagt mig och ska försöka sova. Har ju sovit i princip hela dagen. Till och från. I sängen eller på soffan.
Gick upp och lagade mat nu ikväll och sen satt vi en stund ,på inglasade ,och spelade spel. Mysigt.
Får se om jag ska ringa läkaren imorgon. Borde kanske kolla örat. Tempen har sjunkit lite och är nere på 38.2 nu.
Hoppas jag vaknar piggare imorgon. 🌸
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar