Jag har fått diagnosen Ménières.

Det är en sjukdom som har tagit över mitt liv.
Yrsel, kräkningar, dålig balans, ostadig, dropattacks, hörselförlust och tinnitus.
En diagnos som är svår att acceptera, en sjukdom smärtsam att hantera och ett handikapp jag måste lära mig att leva med.
Den här bloggen handlar om min vardag och mitt liv med Mr Ménières, Herr Kräk och Prins Tinnitus.

tisdag 30 maj 2017

Avd 71


Nu är jag här. Inskriven på avd 71 i Linköping. Neurokirurgisk avdelning. 
Det har varit en lång dag. 
Upp tidigt och åka hit. 
Micke körde mig. 
Först på samtal med narkosläkare. 
Sen åt vi lunch. Sen inskrivning här på avdelningen. 
Sen har det varit samtal med läkaren här på avd. Undersökning. 
Sköterskan har tagit prover och satt nål. 

Läkaren som ska operera mig tittade förbi och "märkte" mig. Gjorde ett X på sen sidan dom ska ska öppna upp. 
Han satt här och pratade med mig i nästan 30 min. Väldigt bra läkare. Lugn och avslappnad. Trevlig. Svarar på alla frågor. Inte stressad utan tog sig tid. 
Jan Hillman heter han. ( Det är han och en öronläkare som opererat imorgon )

Han berättade precis hur operationen går
till. 
I korta drag:
Man skär i huden, kommer in till skallen, borrar hål, kommer in till hjärnhinnan som man skär upp, in till hjärnan och alla nerver. Då ska dom lokalisera den nerven dom ska klippa. Och samtidigt ska dom trigga min ansiktsnerv så dom inte klipper den. 
Sen tillbaka ut. Sy ihop hjärnhinnan. Nån platta över hålet i skallen. Och så sy/klamra ihop huden. 
Pjuuuh!
Scary!

Operationen väntas ta 4-5 timmar. 
Risker: Komma åt nån nerv eller annat man inte ska, läcka hjärnvätska, inte få stopp på blödning, infektioner osv. 

Fördelen för mig är att dom bara kan gå rätt in och leta upp nerven och klippa. Värre när det är en tumör som ska tas bort. Då kan denna förstört massa runt om. 

Nackdelen för mig är att man tar bort något hjärnan är skapt med. Som den förväntas ha. 
Den klarar sig utan men man vet inte hur just jag/min hjärna reagerar. 

Efter op kommer jag först till ett uppvak. Sen till en neurokirurgisk postoperativ avd. Och sen tillbaka hit. 
Sen är det bara att vänta och se hur jag mår. Och framför allt ha koll på att jag inte börjar läcka hjärnvätska. 

Jag blir kvar här några dagar. Har jag tur får jag åka hem direkt eller blir det några dagar på sjukhuset i Kalmar oxå. 

Sen är det ca 2 månaders återhämtning. 
Första tiden efter är det sträng vila. Men jag får ut och gå och så i den mån det går. 
Och när jag blir piggare ska jag göra det jag orkar och mår bra av. 
Men hjärnan behöver minst 2 mån återhämtning. 
Även om man tycker man mår bra behöver hjärnan ändå lång tid på sig. 
Man vet aldrig vad som händer där "inne". 
Efter återhämtningen är det rehab och sjukgymnastik. Balansträning mm

Jag är så nervös. Lite skakig. Nervöskissar hela tiden. 
Mår illa och har huvudvärk. Ser nästan lite suddigt. Tror det är av stressen och oron. 


Nu har jag precis duschat och "spritat" kropp och hår 
Jag kommer försöka somna snart. Blir en tuff dag i morgon. Jag väcks kl 5.30. Då ska jag duscha igen. 

Det är väldigt fint här på avdelningen. 
Helt nytt. 
Stora rymliga rum och man ligger ensam. 
God mat och fika. Till middag fick jag nötfärsbiffar, ugnspotatis och tsatsiki. 

Personalen är väldigt omhändertagande. 
Nästan så jag går med lipen i ögonen hela tiden bara dom pratar med mig. 

Jag grät när Micke åkte hem idag. 
Känns lite jobbigt att vara här själv. Samtidigt som jag vill att han ska vara hos Emma. 
Och dom kommer på torsdag. 
Imorgon är ingen idé att dom är här egentligen. Jag bara sover ju. 
Men tänker ändå tanken att OM nåt händer så är jag här själv...

Men...inget kommer hända. Allt kommer gå bra. Äntligen ska jag få mitt liv tillbaka. 
Menieres kan fara åt...

Tyvärr så får jag dras med Prins T hela livet. Kanske blir bättre med hörapparaten jag får sen. 
Då får jag en skruv i huvudet och en liten apparat bakom örat som ska fånga upp ljudet från friska örat. Typ bluetooth funktion. 
Då hör jag ljud istället för tinnitus. Åtminstone dagtid. Sen på natten när det är tyst runt omkring kommer väl tinnitusen ta över igen men det kommer iaf underlätta dagtid. 





Håll tummarna för mig imorgon ❤️






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar