Nu måste det kanske bli ett möte till. Sååå tröttsamt.
Ja ja...det är som det är. Vi hade ett möte iallafall. Pratade en del om sjukdomen, Linköping och operationen.
Hur jag mår osv.
Jag blir alltid så darrig på rösten och känner mig så liten när någon frågar hur jag mår. Hur jag egentligen mår.
När läkaren sa:
Malin det är inte konstigt om du mår dåligt, är stressad och rädd. Att ramla så ofta och att aldrig veta när är otroligt påfrestande för både kropp och psyke.
Det är en ohållbar situation , inte mänskligt alls. Ett stort handikapp och omöjligt att ha en normal vardag.
Fram till operationen ska jag nu "vårda mig själv". Lära mig hitta små verktyg i vardagen för att hantera allt bättre.
Kanske behöver träffa kuratorn oftare.
Jag blev rekommenderad att träffa människor som gör mig glad och göra sånt som ger mig energi och som gör att jag "glömmer" allt för ett tag och får vara "normal". Så normal det går haha.
Efter mötet gick jag till gymmet och försökte träna men kroppen strejkade.
Så jag gick hem och har legat på soffan hela dagen.
Ont i huvudet och öm i kroppen.
Idag har jag inte lust till något. Vill bara gräva ner mig.
Dra täcket över huvudet och sova.
Vissa dagar är jag mer påverkad av sjukdomen än andra. Idag är ingen bra dag. Men jag försöker att inte bli uppstressad eller lägga så mkt energi på det. Det är som det är. Det blir så här vissa dagar och det är bara att härda ut och ta sig igenom dagen.
Känner mig lite stressad över att Micke ska iväg på utbildning i två dagar. Jag känner mig lite rädd att vara själv med Emma när jag inte mår helt 100.
Men...inte tänka negativt.
Kan vara skönt att få ha tv-dosan för sig själv haha
Emma ska med en kompis hem efter skolan och jag ska krypa ner under täcket och ta en liten powernap så jag är piggare när hon kommer hem ❤️
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar