Jag har fått diagnosen Ménières.

Det är en sjukdom som har tagit över mitt liv.
Yrsel, kräkningar, dålig balans, ostadig, dropattacks, hörselförlust och tinnitus.
En diagnos som är svår att acceptera, en sjukdom smärtsam att hantera och ett handikapp jag måste lära mig att leva med.
Den här bloggen handlar om min vardag och mitt liv med Mr Ménières, Herr Kräk och Prins Tinnitus.

fredag 23 december 2016

Uppgiven

Ingen bra start på dagen. 
När jag vaknade drog jag ut och skulle springa. Efter 2 km kände jag att jag hade svårt att springa rakt. Kämpade 1 km till men fick ge upp. Gick hem istället. Kände mig konstig när jag kom hem. Kändes fortfarande svårt att gå rakt. 
Gick in och duschade och när jag var klar så BAAM. Ramlade på toan. Slog i armbågen i en byrå där inne så det vara small om det. 
Gjorde förbannat ont. 
Så skönt att Micke var hemma. För jag blev ledsen och väldigt rädd. 
Kröp ner brevid Emma som tröstade mig. 

Känner mig så ledsen och uppgiven. Allt känns hopplöst. 
Jag orkar inte. 
Men ändå måste jag orka. Vill inte att denna sjukdomen ska knäcka mig mer nu. 

Jag försökte lugna mig lite, vi åt frukost och så såg vi julkalendern som vi laddade hem. 
Och nu har Malva kommit. Vi ska passa henne idag. ❤️

Jag hittade Emmas gamla tomteluva som passade perfekt på Malva. 

Så skönt stt hänga med mina fina små tomtelisor. Kärlek och energi. 
Då slipper jag tänka på det jobbiga. 

I helgen kör jag mobilfritt. Jag checkar ut och lägger energi och tid på familjen. 

Ha en bra jul. Var rädda om er ❤️



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar