Dolda kameran

Idag lunchade jag med Micke på stan innan jag skulle till läkaren. 

Vi käkade på Bryggan på Baronen. Så bra ställe. Ett riktigt Malin-place. 

Nice inredning. Mysig och trevlig miljö helt enkelt. Och jäkligt god mat 

Sen var jag som sagt på sjukhuset. 

När jag tog bussen hem så satt jag och försökte hålla tillbaka tårarna. 

Just nu känns allt som händer mig bara overkligt. Som att någon snart ringer mig från dolda kameran och säger att allt bara är ett skämt. 

Har ju som sagt ont bakom mitt öra och har haft sedan efter operationen. Ännu mer sedan efter ingreppet i slutet av Augusti och extra ont senaste två veckorna. 

I förra veckan när jag var på ÖNH var jag svullen varm och röd i huden och dom ville inte klämma och känna för mycket. 

Antibiotikan verkar ha hjälpt. Svullnaden har lagt sig.

Men jäklar vad ont det gjorde när läkaren kände och tryckte bakom örat idag. Blev alldeles kallsvettig. 

Och då kom det som känns som ett stort skämt. Titannätet verkar ha flyttat sig igen och man kan nu känna det börja bulta ut under huden igen. Det hade det förmodligen börjat göra redan för två veckor sedan när jag fick antibiotika men då ville dom ju inte trycka så mkt så då kände dom inte det. 

 Det är alldeles knöligt och buckligt bakom örat. Riktigt läskigt. Och på ett ställe känner man något som är extra hårt. Titanplattan. 

Alltså allvarligt. Vad händer?

Jo det som händer är att jag måste opereras igen. 

Nä. Det är inget skämt. Det är på riktigt. 

Shit vilket flyt jag har. Not!!!!!

Antingen öppna upp och flytta plattan på plats. Eller ta bort den helt eller byta ut mot något annat. Min kropp stöter uppenbarligen bort det materialet. 

Hur det blir måste en neurokirurg bestämma. Så nu ska läkaren från Linköping ringa mig. 

Och sen ska jag åka dit en gång för undersökning och planering innan nåt sker. 

Suck. 

Min läkare idag sa:

-Malin jag förstår att du har ont. Det måste vara olidligt. 

Otroligt att du klarar av det. 

Ja...men vad har jag för val?

Lägga mig och dö?

Hon tyckte jag skulle ta mer starkare smärtlindring om det är för jobbigt. Är inte bra att gå för länge med smärta. Men det går inte. Jag blir dåsig av dom. Visst det är skönt om jag bara är hemma och ska ligga och vila. Och skönt eftersom jag slappnar av och inte är så spänd i nacken. Men eftersom jag har så dålig balans blir allt ännu sämre om jag är "slö" och dåsig i kupan.

Det enda som funkar någorlunda är lite bubbel. Då mår jag bra. Så ja, nu ska man väl bli alkoholist på köpet oxå. 

( jag skämtar bara. Kanske bäst att förtydliga det)

 Idag lämnade jag Malva på dagis. Patric var tvungen att åka tidigare till jobbet. 

Imorgon öppnar butiken som han är butikschef för. 

Elgiganten Phone House. 

Är så stolt över honom ❤️

Jag hämtade även Malva på dagis idag efter att jag hade hämtat Emma i skolan. 

Sen cyklade vi hem till Tilda på en fika. Emma stannade kvar där medan Micke och jag var på föräldrarmöte. 

Nu ligger jag på soffan och softar. 

Vi har haft lite Lill-lördagsmys. 

Emma har studiedag imorgon. 

Imorgon blir det en bra dag. I can feel it. 

Imorgon kommer nämligen Lotta & Jenny. 

Jag ska ha dom hos mig i två dagar. Terapi ❤️❤️❤️