Jag har fått diagnosen Ménières.

Det är en sjukdom som har tagit över mitt liv.
Yrsel, kräkningar, dålig balans, ostadig, dropattacks, hörselförlust och tinnitus.
En diagnos som är svår att acceptera, en sjukdom smärtsam att hantera och ett handikapp jag måste lära mig att leva med.
Den här bloggen handlar om min vardag och mitt liv med Mr Ménières, Herr Kräk och Prins Tinnitus.

måndag 11 september 2017

Köpa lycka

Jag vet att det inte går att köpa lycka med materiella ting men lite shopping kan iallafall göra en lite glad för stunden 
Idag är jag lite glad över mina nya skor. Går ju mest i gympakor så det var lite ovant men jag älskar dom. 

Lite glad och lycklig över skorna men mest bara olycklig och ledsen, iallafall just idag. 

Knappt ingen sömn inatt pga av smärtan i huvudet/bakom örat. 
Trots starkare värktablett. 
Vaknade helt slut i morse. Feber...igen. Rött och svullet öra. Och varm och röd i huden bakom örat. 

Ringde ÖNH. Fick en akuttid. 

Där blev dom oroliga över svullnaden och att det var rött och varmt. Fick ta blodprov. 
Dom tog kort som dom skickade över till Linköping. 
Dom pratade med min läkare där. 
Ny kur med antibiotika.
Ny tid tillbaka till ÖNH i nästa vecka och sen ska det även bokas in en ny tid till Linköping. 
Antingen har jag en envis bakterie under huden. (Kan behöva öppna upp lite och ta en odling under huden)
Eller så är det som dom pratat om innan, att jag inte tål/reagerar kraftigt emot titannätet. 
Eftersom jag har haft ont och problem ända sedan operationen i maj. 
Så det kan hända att dom måste ta bort det helt eller byta ut det. 

Suck, suck, suck...djuuuup suck. 

Jag orkar snart inte mer. 
-Du är stark sa nån.
Fast nääää, jag är inte stark. 
Just nu är känner jag mig väldigt svag. Svag och skör. 
Klarar fan inte så mycket mer nu. 
Framför allt så klarar jag snart inte mer smärta. 
Jag orkar inte ens försöka låtsas vara stark längre. 
Och jag behöver inte vara stark. Jag får vara ledsen, jag får visa mig svag. Jag får bryta ihop. Det är ok. 
Jag är bara människa. Ingen superhjälte med magiska krafter. Tyvärr...

Idag satt jag och ritade lite för att försöka tänka på nåt annat. 


"När varje dag känns likadan
Och när det skymmer över stan 
Och när du drömmer,
Kom ihåg mig då"

Den är till min vän Ingela som älskar Winnerbäck. ❤️

Hade mysigt besök av sonen i morse. Vi åt frukost tillsammans. ❤️

Har även varit ute och gått.  En runda innan jag skulle till sjukhuset. Och även en runda nu ikväll. Behöver ha saker att göra hela tiden. Annars ligger jag bara och tänker på att jag har ont. 

Nu ska jag lägga mig. 
Gäspar så mycket så snart hoppar väl käken ur led. 

I morgon är det sjukgymnastik på schemat. 

Och det kanske är lika bra att förklara att jag självklart har andra saker i mitt liv att vara lycklig över än mina nya skor. 😅



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar