Jag har fått diagnosen Ménières.

Det är en sjukdom som har tagit över mitt liv.
Yrsel, kräkningar, dålig balans, ostadig, dropattacks, hörselförlust och tinnitus.
En diagnos som är svår att acceptera, en sjukdom smärtsam att hantera och ett handikapp jag måste lära mig att leva med.
Den här bloggen handlar om min vardag och mitt liv med Mr Ménières, Herr Kräk och Prins Tinnitus.

tisdag 8 januari 2019

Förbannade jävla cancer 

Jag har fått sova hela natten. Inte en enda gång vaknade Malva. Och när hon vaknade på morgonen tänkte jag att klockan nog var 5-6 nånting men nä då , nästan 7.30 var klockan. 

Så skönt. Sovmorgon när det kommer till Malva iaf. 


Vi hade en mysig frukost framför tvn som vi alltid har när hon har sovit här. Lite lek och bus en stund innan vi körde hem henne. Sen åkte Emma och jag en runda till Modehuset och så in på Ikea och åt lunch. Och bunkrade upp med ljus. 

Hem en liten runda sen in till stan på en kaffedate med en vän. En annan vän anslöt och sen var vi på bio. På Lyckligare kan ingen vara. En riktig Malin-film. Underbar. Ville inte att den skulle ta slut. Den handlade verkligen om livet. 


Nu har vi sett klart serien Jägarna. Så himla bra. Bland dom bästa serier jag sett tror jag. Väldigt spännande. 


Nu är jag galet trött. Men det har varit en bra dag så det får vara värt det. Har haft fullt upp så jag har knappt hunnit tänka på smärtan. 

Dock har jag börjat få tillbaka den där tryckande känslan i bröstet igen. Kände att det var på gång i dag på Ikea. Det spände över bröstet och jag kände att jag knappt fick luft. När vi hade betalat så skulle vi eg ha gått en runda till Rusta innan vi åkte hem men jag kände att jag inte klarade av det. Började bli yr och konstig. Kände mig varm och skakig. Och fick svårare att andas. Var rädd att få en ångestattack. Sa inget till Emma. Sa bara att vi skulle ta en paus med glass och en kaffe på Ikea , i restaurangen utan för kassorna, innan vi åkte hem. Så vi satt på en bänk i nog 40 min och fikade och bara pratade. 

Det kanske har varit lite väl pressat schema och intensiva dagar. Även om jag har haft kul så orkar jag inte så mycket som jag vill. 

Men imorgon har jag inget på schemat. Borde ta bort alla stjärnor och adventsljusstakar men tänker inte stressa. Ingen dör om dom är kvar ett par dagar till. 

Får panik på alla som redan pratar om våren. Hallå??? Glömmer dom att det är vinter flera månader till? Kan snöa i april om det är så. Man blir ju bara ledsen om man redan nu börjar tro att det  är vår snart. 

Jag längtar också till vår och sommar. Längtar hela tiden. Skulle lätt kunna slopa vintern. Men är det nåt jag lärt mig under mina 44 år i livet så är det just det att vintern finns och kan vara extremt långdragen vare man vill det eller inte. Vår och sommar kommer när det är deras tur helt enkelt. Så jag lider inte av att ha lite extra ljus i mörkret ( stjärnor o stakar ) ett tag till.

Fick veta idag att mormor är dålig igen. Hon mår inte alls bra. Kanske är därför som jag fick lite tryck i bröstet idag? Har en konstig känsla i kroppen. En ledsam känsla. Tror inte min mormor har långt kvar. Fuck cancer. Förbannade jåvla cancer. 



 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar