Jag har fått diagnosen Ménières.

Det är en sjukdom som har tagit över mitt liv.
Yrsel, kräkningar, dålig balans, ostadig, dropattacks, hörselförlust och tinnitus.
En diagnos som är svår att acceptera, en sjukdom smärtsam att hantera och ett handikapp jag måste lära mig att leva med.
Den här bloggen handlar om min vardag och mitt liv med Mr Ménières, Herr Kräk och Prins Tinnitus.

fredag 4 augusti 2017

Detox

I går fick vi spontant och väldigt trevligt besök från Stockholm. 
Så himla mysigt. Älskar spontant. När man kan ses och ha kul utan att det ska vara så uppstyrt och krångligt. 

Vi hade en väldigt mysig kväll på inglasade altanen. Det ösregnade och åskade. Blixtrade rejält. Då är det extra mysigt att sitta där inne. 

Dom som hälsade på är inga vi känner jätteväl egentligen men vi upptäckte igår att vi var väldigt lika på många sätt. Superkul. Och jag är helt övertygad om vi lär ses många fler gånger. 
Kul med "nya" vänner. 



Det blev inte så sent för vi skulle upp tidigt i dag och åka till Linköpings sjukhus. 
Nu är vi på väg hem därifrån. 

Jag känner mig lite skakig. Skärrad. 
Det är både skruven och nätet man känner genom min hud. Och det är inte långt ifrån att det går igenom huden. 
Man kommer skära upp och försöka sätta allt på plats. Flytta på det lite. 
Men man vill inte göra det riktigt än. 
För nära inpå op. 
Så nu fick jag lite mer mediciner. 
Pjuuuh! Kommer behöva en kraftig detox sen. Rensa min kropp från alla piller. 

Jag fick inflammationshämmande och två olika smärtlindring. En lite starkare. 
Ska ta medicinen 3 ggr per dag i tre veckor. 
Sen skulle vi höras av igen. Jag var hos en öronläkare nu så han skulle prata med neurokirurgen. 

Jag skulle börja med sjukgymnastik och kunde börja röra lite mer på mig. 
Om huden sprack och det börjar blöda skulle jag åka in direkt. Eller om jag fick extremt ont, kraftig huvudvärk eller feber. Eller kände mig "konstig" ( vad det nu innebär)  Då skulle jag också åka in. 
Annars skulle jag bara fortsätta mitt liv  och försöka leva som vanligt. Så gott det går. 

Ja...vad ska jag göra. Kan ju inte sluta leva direkt. 
Även om jag helst bara skulle vilja lägga mig o dra täcket över huvudet. 
Sjukt läskigt att skruven/nätet verkligen när som helst kan tryckas igenom huden. 
Gaaaah! Creepy deluxe. 
Det är jag livrädd över. 
Får svimningskänlsa bara jag tänker på det. 

Nu ska jag hem och ha en soft fredagskväll. 
Imorgon drar vi på nya äventyr...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar