Otroligt mycket konstiga regler hit och dit.
För att göra en lång historia kort...Min biologiska pappa dog i våras. När jag fick veta det hade han varit död en månad och fick inte längre ligga kvar på bårhuset. Begravning behövde ske snarast.
Jag stod med i dödsboet eftersom jag var hans enda barn.
Han har aldrig varit en pappa för mig. Av många olika anledningar men mest pga av att han var missbrukare och hade en livsstil som jag inte accepterade. Och som min mamma inte accepterade, så klart.
Han var snäll och gjorde mig egentligen inget ont. Han valde bara en väg jag inte fanns med på.
Han var gift så hans fru och jag stod som dödsbo.
Dom hade senaste två åren inte bott ihop. Min pappa hade fått två hjärnblödningar och bodde en bit utanför Kalmar och hade hjälp av hemtjänst.
Hur som helst, hans fru gick inte att få tag i. Även hon var missbrukare.
Jag kontaktar Fonus, som var helt fantastiska och hjälpte mig med det mesta.
Min pappa hade pengar på banken som täckte hans begravning så det löste sig ganska enkelt.
Dock strulade det med att få ut uppgifter från banken eftersom han var gift. Jag fick inga uppgifter pga av det.
Hade även svårt att säga upp hans lägenhet mm allt pga av att han var gift.
Det var även svårt att få tag i hans godeman och få alla papper som behövdes inför bouppteckning osv.
Jag var tvungen att skriva på ett papper så att hans post började komma hit.
Räkningar i överflöd.
Jag fick strula med hemtjänst och nycklar till hans lägenhet.
Ringa försäkringsbolag.
Fixa med begravningen. Träffa prästen.
Det var väldigt mycket där ett tag.
Jag fick brev om vite från skattemyndigheten för att en bouppteckning behövde göras.
Jag hade då redan skickat alla papper jag hade till soc och sagt att jag inte ville ha mer med detta att göra. Jag hade gjort det jag kunde. Sagt upp lägenhet, ordnat en fin begravning mm
Han var min biologiska pappa , absolut, men ingen jag hade växt upp med eller haft kontakt med. Förstod inte varför jag helt plötsligt blev skyldig att lösa allt med honom för att han hade gått bort.
Jag trodde allt var klart. Hade inte hört något på ett par månader. Posten upphörde att komma hit. Förutom ett brev den Kronofogden där det stod att dödsboet kunde utmätas om skulden inte betalades. Fick strula med det och kontakta dom.
Dock så oroade jag mig i onödan. Jag blir inte skyldig att betala något.
Plötsligt, precis innan jul, så kontaktade soc mig igen. Han hade för mycket pengar kvar på kontot för att dom skulle kunna hjälpa mig med dödsboanmälan.
What?
Han hade ju precis så det täckte begravning??
Han hade mer än 5000:- kvar och då måste en bouppteckning göras.
Åååå
Jag kan inte göra en bouppteckning eftersom han är gift. Jag får inte ut alla papper , bankuppgifter mm som behövs bara för att han var gift. Hans fru är den som ska lösa allt. Men hon går inte få tag på. ( mer än en gång när hon ringde mig innan begravningen och frågade om det fanns något att ärva. Samt att hon ville in i hans lägenhet och hämta grejer )
Jag blir alltså "hotad" om vite om inte bouppteckningen görs men jag har ändå inte rätten att göra det som behövs.
Jag fattar ingenting.
Moment 22
Så nu är jag tillbaka på ruta ett igen. Alla papper jag skickade till soc har skickats tillbaka till mig och nu måste jag kontakta skattemyndigheten...igen.
Jag orkar fan inte. Detta hänger som ett svart moln över mig. Och stressar mig.
Sverige i ett nötskal. Allt är så komplicerat.
Om han är gift. Varför inte lägga allt på hans fru? Man får väl leta upp henne helt enkelt.
Jag kan väl inte hjälpa att jag var hans biologiska barn. Jag tycker inte att detta kan ligga på mig.
Jag ska försöka ta mig ur detta på nåt vis. Få dom på skattemyndigheten att förstå att jag inte vill ha med detta att göra.
Jag gav min pappa en fin begravning. Eftersom hans fru tycktes skita i vilket. Hon kom inte på begravningen heller.
Vilka människor det finns!
Så. Nu har jag fått skriva av mig lite
Ventilera är viktigt. Det är det nya under 2017.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar