Jag har fått diagnosen Ménières.

Det är en sjukdom som har tagit över mitt liv.
Yrsel, kräkningar, dålig balans, ostadig, dropattacks, hörselförlust och tinnitus.
En diagnos som är svår att acceptera, en sjukdom smärtsam att hantera och ett handikapp jag måste lära mig att leva med.
Den här bloggen handlar om min vardag och mitt liv med Mr Ménières, Herr Kräk och Prins Tinnitus.

söndag 25 februari 2018

Mala

Vågar knappt inte säga/skriva  att det vänder men inatt har jag iaf sovit ganska bra. Vaknat några ggr men inte behövt gå upp. Och lyckats somna om. Så kanske börjar det där svarta molnet, som övergick till mörkt mörkt grått, blivit en aning ljusare grå nu. 

Men, alltid ett men, mitt öra. Aj aj! Varmt och rött idag och det bultar under huden, bakom örat där plattan är. Men förmodligen ingen fara. Kanske bara en reaktion av kroppen. Som förmodligen har högt stresspåslag. Ringer väl ÖNH imorgon om det är likadant. 

Idag ska jag försöka knyta mig ett Mala-halsband. Har aldrig testat det. Misstänker att det är pilligt. Men jag behöver komma upp och sitta lite mer och då kan jag behöva ha nåt att göra. Sen är det bara ett test jag gör till mig själv och då känner jag ingen press att det ska bli perfekt. 

Behöver bara ha nåt att slå ihjäl tiden med. Och behöver sitta upp lite mer då jag har haft lite svårt att andas. Att djupandas. 

Mala-halsband  är en sträng eller radband med 108 pärlor som har använts i tusentals år i traditioner inom buddhism, hinduism, yoga , bön och meditation. Man kan använda Malan som ett hjälpmedel vid meditation, som en påminnelse för något som är viktigt i ens liv eller helt enkelt bära det för att man tycker att det är vackert...

Man kan googla Mala om man vill veta mer. Många som frågat mig om mina halsband är Mala. Kanske för att Mindfulness, meditation och Yoga blivit så stort. Tänkte att eftersom det finns efterfrågan så kan jag ju prova. 

Men som sagt, PROVA. Är ju pilligare. Och inte bara att pärla utan det ska knytas mellan varje pärla. Pjuuuh! Men värt att pröva. Kan ju vara en bra meditation bara av att sitta och göra det. 

Men först måste jag vila en stund. 

Blir en soft söndag. Hade velat ut och gå en runda. Lapa frisk luft och energi i det vackra vinterlandskapet. Men än så länge får jag nöja mig med att bara titta ut. Orkar inte gå riktigt än.

Utsikten från sovrummet 


Hoppas på att kunna komma ut lite mer i veckan. Kanske gå en liten runda. Men en dag i taget. Är iaf tacksam att det inte känns lika mörkt idag. Varje lite ljusare nyans gör att det känns hoppfullt. Och som sagt, visst har jag ont, men mycket ligger i tankarna.

 Du blir vad du tänker. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar