Vaknar och känner mig hyfsat pigg. Tror knappt det är sant. Satt och åt frukost med Micke och Emma innan dom drog till skola och jobb.
Jag har ont men har inte tagit min medicin än. Funderar på att hoppa över den. Försöka härda ut till nästa medicin ska tas runt lunch. Måste ju börja trappa ner nån gång. Min mage mår verkligen inte bra av alla mediciner. Inte jag heller. Blir bara ”konstig”.
Vet hur lätt det är att bli beroende av tabletter. Men jag har så svårt att se att jag skulle kunna bli det. Är förvisso nästan beroende av Treo. Fast nu har jag inte tagit en på över en vecka. Bra Malla.
Men Treo dricker man ju. Tabletter måste man svälja. Gaaaah! Tycker alltid dom fastnar i halsen/munnen och det smakar vidrigt. Har ångest över att svälja tabletter. Och nu tar jag måååånga. Alldeles för många. Mot smärta. Mot inflammation. Mot nerver.( ansiktsnerv) Mot illamående.
Jag gillar inte känslan som lite starkare tabletter ger mig. Jag gillar ruset av bubbel. Men då blir jag glad och lycklig. Ruset av mediciner är bara obehagligt. Trött. Slapp. Jag får lågt blodtryck o blir darrig. Ofokuserad. Svårt att prata. Blir liksom slö även i munnen. Munnen hänger inte med talet. Låter som jag sluddrar. Som framåt 03 på natten efter en kväll på Harrys med onödigt många shots.
Och jag mister liksom kontrollen över mig själv när jag tar mediciner. Jag är och gör men vet knappt vart eller vad. Läskigt.
Är ändå glad att jag ogillar mediciner. Med en pappa som var missbrukare kanske jag hade kunnat ha en ärftlig gen. Och med tanke på hur mitt liv ser ut med smärta oro och ångest så kanske det hade varit lätt att bara vilja fly in i dimman.
Sen tycker jag inte man ska gå och ha för ont. Onödigt att plåga sig själv. Men kan man härda ut så tror jag ändå det är det bästa.
Så jag tror jag går och lägger mig en stund. Kollar en serie. Vilar. Hoppar över morgonmedicinen och härdar ut till lunch.
Idag skiner solen ,så underbart. ☀️Kanske skulle sätta mig i altanöppningen en stund och sola kinderna lite. Jag ser väldigt blek och sliten ut. Känns som jag åldrats 10 år på en vecka.
Jag hoppas på samtal från Linköping idag. Vore så skönt att få veta ett datum.
Mamma o syrran kommer på en fika sen. Annars blir den här dagen ,som många andra av dagarna i mitt liv, en dag att bara ta sig igenom helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar