Blåregn

Nu ligger jag i trädgården, solar och gråter. "Åh så fin hon är"-tårar. Malva ringde precis FaceTime och sa:

-Malva saknar farmor. 

Då bara svämmade känslorna över. Älskade lilla barn. Men imorgon får jag se henne igen. Äntligen. Som jag har saknat. Ja eller vi alla saknar henne. Men hon har haft en mysig vecka i Spanien med mamma, pappa och farfar med familj. Har pratat FaceTime med henne varje dag. En dag sa hon att farmor (jag) skulle ta flyget dit. Och hon hade vinkat till mig från balkongen där dom bor sa Patric. Trollunge. Hon är så fin och kärleksfull. 

Idag är en "jag har inte lust med någonting"-dag. Jag bara är och gör ingenting. Ligger ute i solen och slappar. 

Ligger och tittar på vårt blåregn som blommar. Det är så fint. 

Tänk att vi tänkte tagit bort det trädet. Vi tyckte det var i vägen vid köksingången. Pjuuuh. Tur att vi ändrade oss. 

Idag har jag och en annan mamma i klassen fixat/beställt lite till fröken/pedagogerna i klassen. Det var vår tur denna terminen att vara klassföräldrar. Är drygt en månad kvar till skolavslutningen. Hjälp. Sista terminen för Emma att ha den läraren hon har. Och klassen ska splittras/delas. Känns lite vemodigt. Men tror jag tänker på det mer än vad Emma gör. Hon verkar inte bry sig så mycket faktiskt. 

Vilket väder vi haft senaste tiden. Underbart. Kan det inte bara få vara så här nu några månader framöver. Snälla. Ingen jäkla kyla o kalla vindar som drar in igen till midsommar. Så det blir så kallt som det var ett år. Hua. 

Jag älskar solen och värmen. Ger mer energi och skapar glädje. Även om jag idag är rätt tom i både kropp och knopp. Orkeslös. Hur som helst blir allt lättare att hantera när solen skiner.