Energi

Idag har jag varit full av energi. Sovit bra inatt. Vaknade nästan utvilad. Det gör så himla mycket för kropp och knopp. 

Micke undrar vad som har hänt? Han tycker jag har haft överskottsenergi idag haha. Och så hade jag duschat och fixat mig innan jag skulle till stan. Då sa han att de vad ovanligt att se mig så uppklädd. Uppklädd? Hade jeans och en blus/topp. Emma blev lika förvånad hon när hon kom hem från skolan och sa:

-Vart ska du?

Hon trodde jag skulle iväg nånstans bara för att jag hade kläder på mig. Inte så att jag går runt utan men har ju i princip alltid myskläder på mig eller så går jag i pyjamas och morgonrock. Så jag förstår om dom blev chockade idag. 

Men jag har nog haft mer energi idag. Har känt mig pigg och glad. Som om allt var som vanligt. Som att allt liksom var ok och all smärta och alla problem var som bortblåsta. Jag har inte velat dunka huvudet i väggen, skrika mig hes eller lägga mig och dö en enda gång idag. Underbar känsla. Det är så här jag vill må.

 Jag har haft tinnitus hela dagen men jag har inte låtit den störa. Jag har haft ont i huvudet o svidande känsla i ärret men jag har inte låtit smärtan ta över. Jag har låtit den braiga känslan styra. Fler såna dagar tack ❤️

Nagelfix. Lunch på stan. Uträttad ärenden. Gjort i ordning presenter inför födelsedagar, morsdag och examen. Städat i garaget. Grejat i trädgården.  Handlat. Gjort lasagne. 

Och nu ikväll drog jag på löparskorna och ut o sprang en runda. 

Är galet otränad men behöver komma igång. Har ju anmält mig till tjejmilen. Du söte tid. Hur ska det gå???

Tror löpning skulle vara bra för mig ändå. Då rensar jag verkligen tankarna. Går liksom inte tänka på annat än att just springa...och överleva. Jag tränar balansen. Jag får upp konditionen. När jag tränar blir jag skönt trött och sover bättre. 

Jag hade bestämt mig för att försöka springa 3 km och det var vad jag klarade. Men nöd och näppe. Jäklar vad jobbigt det var. Benen kändes som bly. Det gick trögt och sista km var olidlig. Men jag gjorde det. Dock funderar jag på hur jag någonsin ska kunna klara springa en mil igen. Jag är i sämre form än på väldigt länge. Fick ju knappt på mig träningsbyxorna till och börja med. Fan, dom måste ha krympt. Typiskt. 

Nu ska jag sova. Det är jag som måste vakna och få upp och iväg Emma imorgon. Är alltid lika nervös att vi ska försova oss. 

Det bästa idag: Att jag haft en fantastiskt dag

Det sämsta idag: Vill eg inte säga nåt. För allt har varit bra. Men om jag måste säga nåt så säger jag flugor. Förbannade flugor. Och detta surrande. Jag är ju döv på ena örat men surret hör jag. KLART OCH TYDLIGT.  Vart kommer flugorna ifrån? Är ju inte direkt så att vi bort på landet. Vi bor ju typ väldigt nära centrum. Lindsdals centrum alltså. Hihi. 

Jag bjuder på lite bilder från dagen. Börjar med en svettig bild på mig själv efter löprundan. Inger filter. Inget smink. Röd som en tomat. Svettig och ofräsch. Men en lycklig jag   ❤️

N