Jag har fått diagnosen Ménières.

Det är en sjukdom som har tagit över mitt liv.
Yrsel, kräkningar, dålig balans, ostadig, dropattacks, hörselförlust och tinnitus.
En diagnos som är svår att acceptera, en sjukdom smärtsam att hantera och ett handikapp jag måste lära mig att leva med.
Den här bloggen handlar om min vardag och mitt liv med Mr Ménières, Herr Kräk och Prins Tinnitus.

tisdag 15 maj 2018

Så mycket kärlek

Idag känner jag mig alldeles varm i kroppen. Tillfreds. Harmonisk. Lugn. Som sagt, det går upp och ner i mitt liv. Men tur att det alltid finns en ny dag. Den blir oftast bättre. 

Har haft en väldigt bra bra dag. Har sovit ganska bra. Vaknade utvilad. Synd att säga att jag var pigg men gick ändå upp och åt frukost med Micke och Emma. Gick en liten runda. Hade rejält ont bak i huvudet. Funderade på att strunta i att åka till stan och gå på mindfulnessträffen. 

Men så tog jag på ett smärtplåster och la mig och vilade en stund. Tog en kaffe ute i solen. Och så bestämde jag mig för att försöka åka in ändå. Det värsta som kunde hända var väl att jag fick åka hem igen. 

Åkte faktiskt in en stund tidigare och gick en runda vid slottet. Och sen sågs vi alla på Park Hermina och åt lunch. Är så glad att jag åkte in och träffade gänget. Gav mig så mycket energi. Vi är så olika allihop men förstår varandra. Vi bryr oss om varandra. Det är så genuin värme och vänskap. Hoppas vi alltid kan hålla kontakten. 

Blev extra glad innan jag åkte in också över att jag hittade en klänning i garderoben som jag hade glömt bort. Köpte den på rean förra sommaren. Prislappen satt fortfarande kvar. Ooops! 


Det är så himla fin så t o m jag som inte är en klänningälskare gillar den. Men trivs bäst om jag får ha gympaskor till. Då känns det mer relaxed. 


När jag kom hem började jag rensa i garaget. Gick bra tills jag hittade en död mus. Alla som känner mig vet att jag är livrädd för möss. Jag fick panik. Det värsta var att jag hade liksom slängt grejer som skulle kastas mot dörren, för att plocka ut det när jag var klar. Så när jag såg musen så kom jag ju för fan inte ut. Dörren var ju blockerad med skräp. Höll på att svimma. Det spelar ingen roll att den var död. Den kanske bara skulle hoppa på mig hux flux. Iaf i mina tankar. 

Och nu vill jag kasta allt i garaget. Det har liksom varit möss där. Ja iaf en mus. Usch. Fast jag kommer inte gå in i garaget på ett tag. Chocken måste lägga sig. 

Patric och Malva har varit här hela em/kvällen. Så mysigt. Middag på inglasade. Lek och bus i trädgården. Spelat badminton. Lekt i lekstugan. Spelat fotboll. Hoppat studsmatta. Så mycket skratt och glädje. Och det bästa av allt är att dom kommer imorgon med. Då kommer Tilda också. Vi ska käka middag tillsammans. Mysigt. Har saknat dom så mycket nu när dom var iväg. Skönt att dom är hemma igen. 

Och i helgen ska Malva sova här. Längtar redan. Får aldrig nog av detta lilla barn. Och alla är vi lika förälskade i henne. Så mycket kärlek. 

W

Nu har jag, trots lyckan i min kropp, gråtit en skvätt. Har kollat på återblick från Musikhjälpen. Små barn som utsatts för sexuella övergrepp. Små spädbarn med könssjukdomar. Barn som sålts. Alltså det är så vidrigt så det inte går att ta in. Så mycket ondska. Hemskt. Så svårt att greppa. Det gör så ont. 

Nu ska jag se en stund på Elitstyrkans hemlighet. Är trött och vill egentligen sova. Men måste titta på nåt annat en stund så jag släpper bilderna av alla barn som far illa i världen. 

Imorgon ska jag till sjukhuset på läkarbesök. Skulle varit på två olika men det enda blev inställt så "bara" ett kvar. Ska till hudmottagningen och kolla så det inte är några nya cancerfläckar. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar