”Jag är inte rädd för att dö men rädd för att lämna”
Så sa någon på Cancergalan nu ikväll. Någon som drabbats. Någon som vet att döden väntar runt hörnet.
Cancer...kan knappt höra ordet utan att få kalla kårar. Har sett Cancergalan nu och gråtit floder. Snyftat högt. Snorat och snörvlat. Har gråtit så det svider under ögonen och huvudet bultar. Gör ont i hjärtat. I själen. Så många som drabbas. Så många som lider. Så många som går miste om livet. Så många som förlorar någon.
Jag har förlorat vänner och anhöriga i denna hemska sjukdom.
Har även varit med när en nära, Mickes styvpappa, tog sitt sista andetag. Vi satt hos honom på sängkanten.
Jag är ständigt rädd att fler ska drabbas. Att jag själv ska drabbas. Kollas extra på Hudkliniken efter hudfläcken som var malignt i min panna. Ärret påminner mig varje gång jag kollar i spegeln. Har tagit bort flera ”fula” hudfläckar efter det. Men som inte varit maligna men stadiet innan.
Går på extra mammografi efter cystan jag tog bort i bröstet för ett par år sedan. Ska på mammografi på måndag igen. Känner mig alltid lika nervös och orolig inför den kollen. Känner mig extra orolig just nu.
Nu ska jag försöka sova. Kröp ner redan klockan 20.00 med en kopp te.
Idag har jag varit hos läkaren med Emma. Hon tog nya prover som hade förbättras rejält sen förra veckan. Halsen röd men inga bakterier. Hon får helt enkelt fortsätta med antibiotikakuren och bara härda ut hostan.
Vi har varit i stan och träffat min lillasyster Lina. En fika på Balcks. Lunch på Bryggan. Sen fixat klart allt till kompiskalaset på fredag. Och även presenter till ett kalas hon är bjuden till på lö. Blir alltså en ”kalashelg”.
Imorgon skola igen. Äntligen om man får säga så. Man ska väl vara tacksam att man får tid med sitt barn. Och det är jag. Men lång ledighet och hon har varit sjuk mestadels av tiden. Lov i all ära men det ska bli skönt med lite rutiner igen.
Sov gott ❤️
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar