Jag har fått diagnosen Ménières.

Det är en sjukdom som har tagit över mitt liv.
Yrsel, kräkningar, dålig balans, ostadig, dropattacks, hörselförlust och tinnitus.
En diagnos som är svår att acceptera, en sjukdom smärtsam att hantera och ett handikapp jag måste lära mig att leva med.
Den här bloggen handlar om min vardag och mitt liv med Mr Ménières, Herr Kräk och Prins Tinnitus.

onsdag 31 januari 2018

Smärta

I morse efter att vi hade lämnat Emma i skolan körde Micke mig till mamma. Jag åt frukost med henne och hängde där en stund innan jag tog en pw hem. 


Det var inga problem alls att gå. Kändes som att det gick väldigt snabbt. Jag var rätt trött när jag kom hem men det kändes skönt att ha rört på sig. Vilade en stund på soffan. Gjorde klart Malvas fotobok. Äntligen är den klar. Ska bli så kul att få ge den till henne. Längtar tills hon fyller år.

Sen helt plötsligt så fick jag hemsk huvudvärk. Ont i örat oxå. Och det bultade extremt mycket bak där titanplattan sitter. Det är liksom svullet och buktar ut mer än vanligt. Rädd att plattan  är på väg igenom huden. Hjälp. 

Kände mig konstig i kroppen. Matt. Nästan lite yr. Frös och kände mig allmänt risig. La mig och sov.  

Emma har varit hos en kompis på Öland. Micke hämtade henne och när dom kom hem åt vi kroppkakor från Arontorp. Åt tre. Hade kunnat äta fler. Sjukt goda. 

Jag har legat under filten på soffan hela kvällen. Knappt orkat röra mig. Velat fram o tillbaka om jag skulle ringa 1177 eller inte. Svullen och varm bakom örat. Men jag ringde aldrig. Tog en tablett till och kröp ner istället. Men skrev i mina vårdkontakter till min läkare i Linköping.  

Fattar inte varför jag fick så ont helt plötsligt? Kan det ha varit att jag ansträngde mig när jag tog en pw idag?

 Fast jag vaknade en gång i natt och hade ont också. Och då hade jag bara legat i sängen och sovit. Ingen större ansträngning och hade ont ändå. 

Men borde kanske kolla upp det om det fortfarande är varmt o svullet bakom örat imorgon. Får väl se om min läkare hör av sig oxå. 

Imorgon ska jag till kuratorn. Får gråta av mig lite där. Känner mig en aning uppgiven och ledsen ikväll så det ska bli skönt att träffa henne imorgon. 

Jag behöver få pysa ut lite negativ energi. När allt känns lite extra hopplöst brukar det kännas bättre efter att jag har varit där. 

Jag fick en bukett blommor av Patric och Tilda för ett tag sedan. Alla har vissnat utom en. Den är fortfarande väldigt fin. Och den gör sig helt perfekt där på bordet. 


Underbar att titta på. 

Nu ska jag försöka förtränga smärtan och rädslan över att titanplattan kommer tränga igenom huden. Jag är livrädd för det 

Tänk att vakna inatt och känna att det blöder typ. Och känna platta sticka ut igenom huden. Gaaaah! Så creepy. 

-Om plattan tränger igenom huden så måste du åka in direkt, sa en läkare i Linköping. 

Näää. Va? Måste jag. Jag som tänkte ha det så. Ha! Vilken du kommentar egentligen. Vad trodde han? Att jag bara skulle låta det vara så? Nähe du. Jag gillar inte sjukhus och drar mig för att ringa läkare men om DET hände då skulle jag ha åkt in snabbare än kvickt. Efter att jag hade vaknar upp. För jag skulle troligtvis svimma först. 

Nu ska jag försöka tänka på nåt mer trevligt så jag drömmer nåt härligt istället för mardrömmar      


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar