Jag har fått diagnosen Ménières.

Det är en sjukdom som har tagit över mitt liv.
Yrsel, kräkningar, dålig balans, ostadig, dropattacks, hörselförlust och tinnitus.
En diagnos som är svår att acceptera, en sjukdom smärtsam att hantera och ett handikapp jag måste lära mig att leva med.
Den här bloggen handlar om min vardag och mitt liv med Mr Ménières, Herr Kräk och Prins Tinnitus.

måndag 22 januari 2018

Smakar det så kostar det

Idag är jag helt slut. Det var jag även igår. Det är priset jag får betala när jag gjort något kul. Det blev stim och stoj , musik och sång, några glas bubbel, skratt och babbel, många som pratar. Hög volym. Väldigt sen kväll/natt. Men oj vad skoj. En riktigt bra och rolig kväll. Då är det värt att det priset jag får betala. Smakar det så kostar det. 

Men det är av denna anledningen som jag väljer aktiviteter. Jag vet att priset är högt och ofta tar så mkt energi ifrån mig så att jag blir helt utmattat i flera dagar efter. Och då menar jag inte bara lite trött. Hela kroppen strejkar. Ju mer jag ”biter ihop” och kör på desto större bakslag blir det. Och när jag dricker alkohol vågar jag inte ta mina starka mediciner mot smärtan vilket gör att jag får ondare ett par dagar efter. 

Själv göra, själv ha. Absolut,det är jag väl medveten om. Skulle egentligen inte ha några problem med att vara nykter. Dricker inte särskilt ofta eller mycket nu för tiden men jag älskar att ta ett glas bubbel. Och jag vill inte sluta leva. Jag tog tex ett glas bubbel i fredags till maten för att det är gott (Har lärt mig att köpa hem små flaskor ) Och för mig räcker det med ett glas. Om det inte är fest, som i lördags. Då kan det bli några till. 

Och kan jag bara ha skoj just där och då och glömma det tråkiga och onda för en stund, då är det värt det. Då får jag vara utmattad och inta ryggläge några dagar efter. 

Jag är mest hemma. Träffar inte särskilt mycket folk. Är oftast väldigt ensam. Går runt här hemma själv i myskläder. Är knappt aldrig på gymmet. Pärlar väldigt lite. Läser sällan. Ligger oftast och glor på tv typ. 

Klart jag vill ha socialt umgänge och ha kul ibland. Vad vore det annars för liv? Det är ju alla dom roliga sakerna jag har att se fram emot som får mig att orka. Och jag älskar att ha gäster. Det är kul att få fixa och göra det fint. 


Men jag måste verkligen välja och noggrant tänka igenom vad jag gör. För om jag skulle varit iväg på något viktigt igår eller idag hade jag fått ta det lugnare i lördags. Eller kanske ställt in helt. 

Hade egentligen tänkt åka till gymmet idag. Behöver försöka träna upp konditionen lite. Blir ”starkare” inför operationen. Visst, jag blir trött av att träna men jag mår ändå bättre. Får visserligen inte lyfta så tungt nu men bara att röra på mig lite gör mig gott. 

Men idag är jag alldeles för trött. Orkeslös. Att ta på mig träningskläder och ta mig till gymmet känns som en alldeles för stor kraftansträngning. Just nu iallafall. Men har lovat mig själv att det ska bli minst ett besök på gymmet denna veckan. Det är bra för min balans också. 

I morse var jag ute tidigt och skulle hämta tidningen. Nä men då hade dörren till brevlådan fryst fast. Helt omöjlig att få upp. Snopet. Men skönt att bara sitta i total tystad med en kopp kaffe. 

Efter frukosten somnade jag igen. Har legat tills nu. Snart lunch. Jag behöver bli bättre på att äta mat. Slarvar rejält. På dagarna lever jag ofta på semlor och glass. Typiskt obra. 

Tror jag ska försöka gå ut och gå en runda sen. Frisk luft gör susen. Dock snöar det ute nu ( var precis ute och fick upp brevlådan ) 


Fast det var skönt ute. Och det är så fint med snö. Otroligt vackert måste jag säga. 

Men jag har rätt svårt att gå när det är snöigt, knaggligt och halt underlag. Det har väl egentligen alla men har man dålig balans är det extremt jobbigt. Jag kan självklart gå men spänner mig så det gör ont i kroppen efteråt. För mig går det liksom inte naturligt och det är mer påfrestande för hjärnan eftersom jag bara har ett fungerande balansorgan. 

Nån frågade:

-Men hur kan du cykla om du har dålig balans? 

Jo på samma sätt som jag kan gå. Såklart. 

Det är EFTER jag har cyklat det är jobbigt. För under tiden jag cyklar så jobbar hjärnan på högvarv. Sen är jag självklart lite vingligare och ostadigare än innan. Särskilt om det blir ojämnt underlag. 

Nu ska jag titta om det finns nåt spännande i kylen. Sen sätta mig en stund med Malvas fotobok. 

Ha en härlig måndag! 


Dom här två...som jag älskar dom. Mina fina barn ❤️


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar