Jag har fått diagnosen Ménières.

Det är en sjukdom som har tagit över mitt liv.
Yrsel, kräkningar, dålig balans, ostadig, dropattacks, hörselförlust och tinnitus.
En diagnos som är svår att acceptera, en sjukdom smärtsam att hantera och ett handikapp jag måste lära mig att leva med.
Den här bloggen handlar om min vardag och mitt liv med Mr Ménières, Herr Kräk och Prins Tinnitus.

måndag 29 januari 2018

Barn är bara till låns

Idag har det varit en lång, intensiv dag. Vi flydde hemmet eftersom hantverkare tog över vår hall. Jag hängde med Micke på jobbet. Vi hann även med ett besök på Mio och Ikea. 

Har hittat så mycket fint som jag vill ha 




Önska går ju. Och så hoppas jag att önskan slår in fortare än kvickt. 

Efter att hållt igång hela dagen är jag nu helt slut. Jag tog en liten pw förut och innan jag lagade middag fick jag lägga mig och ta en powernap. Prins T håller låda. Susar och brusar nåt frenetiskt. Vet inte om det är för att jag varit igång hela dagen. Varit där det varit mycket folk och hög ljudvolym. 

Emma var hos en kompis i em. Micke körde och hämtade henne. Hon har gjort läxa och vi har kollat tv. 

Nu har vi sett Sofias änglar och jag har gråtit som vanligt. Jäklar vad det griper tag i mitt hjärta när man ser hur någon sörjer ett förlorat barn. Hur överlever man det?

Det gör inte ont att föda barn, det som gör ont är att man aldrig kan skydda dom så mycket som man skulle vilja. Det som gör ont är att dom bara är till låns. 



En bild från 2010 på mina älskade barn ❤️

Nu har jag lagt mig. Är uppe på övertid känns det som. Hade kunnat sova för natten när jag tog powernapen förut. 

 Imorgon upp tidigt igen. Eller tidigt och tidigt men jag kan iaf inte ligga och sova bort hela dagen även om jag skulle vilja. Emma ska till ortopeden och röntgen imorgon. Det är bra när det finns lite måsten för då rycker jag upp mig själv lite. 


Nu säger jag och sus o brus god natt. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar