Jag har fått diagnosen Ménières.

Det är en sjukdom som har tagit över mitt liv.
Yrsel, kräkningar, dålig balans, ostadig, dropattacks, hörselförlust och tinnitus.
En diagnos som är svår att acceptera, en sjukdom smärtsam att hantera och ett handikapp jag måste lära mig att leva med.
Den här bloggen handlar om min vardag och mitt liv med Mr Ménières, Herr Kräk och Prins Tinnitus.

måndag 12 mars 2018

Man måste våga för att vinna


Idag har det varit en extremt slö dag. Tog bussen till kuratorn. Lika givande som alltid att träffa henne. Önskar att vi hade mer tid. En timme är för lite. Jag är rätt trög i starten så när jag väl börjat babbla på så är tiden ute. 

Tog bussen hem igen. Åt lite. La mig på sängen för att bara vila lite. Somnade. Sov i två timmar. Vaknade till när det ringde. Emma följde med en kompis hem. Jag somnade om och sov tills Micke kom hem. 

Vi tog en fika. Medan Micke hämtade Emma så gick jag en runda. Klarade inte att gå så långt eller särskilt snabbt för det högg lite i revbenen. Men funkade ändå helt ok. Har inte gjort lika ont idag. Kanske börjar vända nu. 

Egentligen skulle vi ha åkt till Mio på klubbkväll men Emma fick superont i huvudet. Hon var jätteledsen. Grät mer än när hon bröt armen så hon hade nog rejält ont. Hon fick medicin och sen bäddade hon ner sig. Antingen migrän eller håller hon på att bli sjuk. Hon har ju haft så där rejäl ont ett par ggr innan. Så ont så hon till slut har kräkts. 

Jag ligger på soffan. Fryser och är, trots allt sovande idag, väldigt trött. Känner mig slö och orkeslös. Det är en konstig stickande och pirrande känsla i huden bakom örat. Känns som att halva huvudet är bortdomnat. 

En kopp te sen tror jag att jag kryper ner igen. 

Har funderat lite idag ang mina smycken. Borde nog ha en hemsida. Man måste våga lite ibland. Våga för att vinna. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar