Jag har fått diagnosen Ménières.

Det är en sjukdom som har tagit över mitt liv.
Yrsel, kräkningar, dålig balans, ostadig, dropattacks, hörselförlust och tinnitus.
En diagnos som är svår att acceptera, en sjukdom smärtsam att hantera och ett handikapp jag måste lära mig att leva med.
Den här bloggen handlar om min vardag och mitt liv med Mr Ménières, Herr Kräk och Prins Tinnitus.

torsdag 12 april 2018

Hej från sjukhussängen


Är så jäkla glad att kunna säga att jag mår bra. Eller iaf väldigt mycket bättre än förra gången. Mår inte illa alls.  Hallelujha moment. 

Förra gången kräktes jag ju som sagt 4 dagar i sträck. Olidligt. Nu har jag fått i mig lite Yoggi och kaffe. Ljummet kaffe. Man får inte äta eller dricka nåt varmt första dagen efter op.

Men jag har ändå ingen superaptit än. Så jag kan vänta tills imorgon. Kaffet var dock gott även om det nästan var kallt. Fast jag dricker nästan alltid mitt kaffe kallt hemma oxå. Såg ett inlägg från Inredningsfrun igår. Hon värmer oxå sitt kaffe i micron. Haha. Jag trodde jag var ensam om det. 

Jag fick precis smärtlindring. Har givetvis väldigt ont i huvudet. Men det är ju inte så konstigt. Det gör ont bak där dom skurit och det trycker över hela pannan. Ska bli skönt att bli av med bandaget imorgon. Tyvärr så är min läpp lite stickig och bortdomnad än. Men det kanske ändrar sig. 

Jag har varit på toa och kissat. Gick själv med droppställningen( har antibiotika i dropp ). Inga problem alls. Men fick lite skäll. Jag skulle visst ha ringt på dom. Hoppsan. Man kan ju vara lite matt och yr efter op och dom vill gärna veta att man går upp då. 

Aja...men nu gick det ju ändå bra. 😅

Så typiskt mig. Vill inte störa eller vara till besvär. Hasade nyss upp med droppställningen och hämtade vatten oxå. Dock bara i handfatet på rummet. Sköterskan var och lämnade medicin men glömde fylla på vatten. Ville inte störa henne igen. Finns säkert andra som mår betydligt sämre än mig som behöver henne mer. 

Jag hoppas på att få åka hem imorgon. Önsketänkande kanske. Men om jag mår bra kan jag ju ligga hemma och ha ont istället. 

Om jag inte får åka hem kommer min vän Lotta o hälsar på. Hon är ändå i krokarna. Så hur det än blir imorgon så blir det bra. ❤️

Lilla Malvis ringde FaceTime förut och blåste och pussade på mitt huvud. -Farmor Aj aj. Lilla sötnosen. 

Har även pratat med Emma. Hon var mest lycklig över att henne studsmatta snart är hemma. Haha. 

Många fina vänner som hört av sig och skickat peppande sms. Och många hälsningar och kommentarer på sociala medier. Tack alla ❤️

Säga vad man vill om selfies , sociala medier och jakten på uppmärksamhet. Men just i denna situationen så känns det bra. Man får liksom en extra push i rätt riktning. 

Jag har en väldigt bra känsla i kroppen. Nu ska Malle MU bli frisk. Men som läkaren sa innan idag:

-Inte för bråttom nu Malin. Lugn o fin 

Hm...det märks att hon inte känner mig Hahaha. Bråttom är ju mitt andra namn. 

Kämpa. 


PS. Ligger och kollar på programmet på 4:an , Hälsningar från. Är flashbacks från 80-talet. Nostalgi. Maggan Graaf är med. Hon påminner så mycket om min vän Lotta. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar