Sovit ganska bra inatt. Men känner mig darrig och matt. Trött. Gick upp och åt lite frukost och nu kröp jag ner igen. Skönast att ligga ner. Svårt att hålla huvudet uppe en längre stund. Huvudet känns stort och tungt. Och det är spänt, stramar och svider i såret. Jag tror att jag fortfarande har väldigt lågt blodtryck för jag blir skakig och nästan snurrig varje gång jag försöker resa mig. Är svullen i ansiktet. Och det sticker i tungan och läpparna. Men som sagt, bara 3 dagar sedan jag opererades. Det finns väl en anledning till att det är 14 dagar med strikt vila.
Pratade nyss med Malva i telefon så hon kommer snart hit en runda. Patric och Tilda oxå. Vi ska grilla korv till lunch. Har saknat dom så mycket.
Emma har en kompis här. Fullt ös ute i trädgården. Studsmattan uppe. Lycka.
Lycka för Emma, oro för mig. Studsmatta, hm...don’t like it. Tänker bara brutna armar och ben. Men man kan ju liksom inte linda in sina barn i bomull även om jag skulle vilja. Så länge det "bara" är brutna armar och ben dom råkar ut för så får man väl vara lugn. Det läker ju. Och barn måste få vara barn. Älskar ju att hon är ute och är aktiv. Vi får helt enkelt hoppas att hennes arm har läkt som den ska nu. Hon verkar vara ok iaf. Hon står på händer och hjular för fullt.
Nu ska jag dricka upp mitt kaffe. Riktigt lyxigt att ligga i sängen o dricka morgonkaffet. Ska snart klä på mig lite kläder och gå ut i trädgården och få lite frisk luft.
Ser på vädret nu och i veckan visar det sol och upp emot 20 grader. Äntligen vår ☀️
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar