Jag har fått diagnosen Ménières.

Det är en sjukdom som har tagit över mitt liv.
Yrsel, kräkningar, dålig balans, ostadig, dropattacks, hörselförlust och tinnitus.
En diagnos som är svår att acceptera, en sjukdom smärtsam att hantera och ett handikapp jag måste lära mig att leva med.
Den här bloggen handlar om min vardag och mitt liv med Mr Ménières, Herr Kräk och Prins Tinnitus.

tisdag 24 april 2018

Ögongodis

Skulle ha lunchat på stan med en vän idag men fick ställa in. Är inte i form. Avskyr att ställa in saker men försöker lyssnar på min kropp. Det gör så ont i såret efter kräkningen igår så jag undrar om det hände nåt. Om jag tog i för mycket. Kanske borde ringa. Borde, men det tar emot. Allt som har med sjukhus att göra ger mig ångest nu. Bara jag skulle öppna breven från sjukhuset igår så fick jag hjärtklappning. 

På torsdag får jag ta bort stripesen över såret. (Stygnen ramlar ju bort av sig själv) Sen får jag börja använda dom där smärtlindringplåstrena som Västerviks smärtklinik skrivit ut. Versatis heter dom. Dyra jäklar. 30 st för 1000:-  Dock betalade jag inte så mkt, tack vare högkostnadsskyddet. Tack för det svensk sjukvård. Skulle ju varit ruinerad för länge sen med tanke på all medicin jag hämtat ut senaste 3 åren. 

Plåstren får jag ha på max 12 timmar per dygn. Och helst inte varje dag. Men kanske när jag ska göra nåt och smärtan är olidlig. Ska köra bil och behöver glasögon osv. För glasögon kan jag ju bara ha kortare stunder. Har även fått nån smärtlindrande salva jag kan ta på då och då om det behövs.  

Dom vet dock inte om det kommer funka. Vävnader är skadade pga av flera ingrepp och titanplattan som irriterat under lång tid. Men det är ju värt ett försök.Och sen får jag ju förhoppningsvis snart komma till smärtkliniken i Västervik. 

Jag kommer ju tyvärr emot huden där rätt lätt och ofta. Håret tynger emot. Nää, jag tänker inte raka av mig håret!!! Är ju helt deppig över det dom bara rakade inför op. Dessutom tänker jag att håret skyddar lite. Annars kommer jag ju direkt emot huden. 

Kommer emot huden om jag ligger ner mot kudden på fel sätt. Lutar mig bakåt i soffan och fåtöljen. Eller i bilen. Måste alltid hitta nån bra ställning när jag sitter o ligger ned.  Kommer lätt emot om jag kramar någon. Bär barnbarnet. Om jag har tröjor med luvor och lutar huvudet lite för mycket. I vintras fick jag töja ut en mössa så den egentligen blev alldeles för stor för att kunna ha den. Är inte särskilt behagligt att borsta håret. Tvätta det osv. Min rädsla att komma emot där är ju såklart stor så jag spänner mig mycket och är ofta väldigt stel i nacken och skuldrorna. Skulle behöva gå på massage känner jag. 

Nu sitter jag med kaffet och kollar Nyhetsmorgon. Älskar att bara sitta och slötitta på det. Idag har Tildes nya tv-kompis premiär i rutan. Jag gillade Jihde men det här är lite mer ögongodis. He he 


Jag ska försöka att ta mig ut på en kortare pw sen. Få lite frisk luft. Men annars blir det en soft dag. Bara gå hemma och lulla och plocka med det jag orkar. Ska vila upp mig till torsdag då jag ska med Tilda, sonhustrun, till stan på Tjejkväll. En aktivitet i veckan kanske är det jag orkar just nu.  

Skulle säkert orka mer men måste väl på nåt sätt pausa lite och inse mina begränsningar och vad kroppen klarar av. 

Det är lättare sagt än gjort...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar